Fredag 14 Mars 2025
Matbespisningen i skolmatsalar har länge kritiserats i media för att vara undermålig och ohälsosam. Enligt en undersökning från SVT har hälften av Sveriges skolor nu skärpt kraven för serveringen av anpassad skolmat.
Att resurserna i skolan skärs ner är inte en ovanlig nyhetsrubrik för svenska folket att få upp på telefonen.
I december förra året möttes en kommun i Norrbotten av en kritikstorm efter att ha sparat in på skolmjölken och desserter i ett desperat försök att spara pengar – något Nyheter24 uppmärksammade.
Nu verkar det däremot som att fler, och positiva, förändringar införs inom skolvärlden – åtminstone för 13 procent av skolbarnen i Sverige, som påverkas av de nya reglerna.
Under gårdagen rapporterade Nyheter24 om införandet av ett nytt ämne i de svenska skolorna, trots att endast åtta lärare är behöriga till att undervisa inom området.
Denna gången berör inte beslutet verksamheten innanför klassrummen, utan i skolmatsalen.
Enligt SVT Nyheter skärper nu över hälften – närmare bestämt 61 procent – av alla kommuner i landet kraven i grundskolornas skolmatsalar. De nya reglerna omfattar särskilt de eleverna med anpassad kost, och har kommit krypande under de tre senaste åren, skriver SVT.
I enkäten som skickades ut av SVT svarade 158 av totalt 290 kommuner, vilket ger en svarsfrekvens på 54 procent.
En av de kommuner som infört stora förändringar är Sollentuna. Resturangschef Anna Franzén pratade med SVT, och berättade då om några av sakerna som kommunen omformat i skolmatsalarna.
– Vi har gjort om rutinerna under våren 2024 på grund av den stora mängden olika anpassningar. Denna åtgärd har inneburit mer än en halvering av den behovsanpassad kosten, säger Franzén till SVT.
En av rutinförändringarna som gjorts är även att varje dag servera pasta och tomatsås som ett alternativ till alla elever på alla grundskolor.
– Tidigare hade vi 419 elever med behovsanpassad kost, idag har vi 155 elever som får en individanpassad kost, det vill säga avviker från huvudmenyn och pasta med tomatsås, fortsätter hon.
Förändringarna innebär att fler skolor måste erbjuda fler och bättre alternativ av specialkost samt anpassade måltider. Men vad är egentligen skillnaden mellan de två?
Enligt Livsmedelsverket innebär specialkost den maten som anpassas efter personer med allergi, celiaki (glutenintolerans), annan medicinsk överkänslighet eller annan sjukdom. De har rätt till mat som de säkert kan äta utan att riskera att bli sjuka.
Anpassade måltider är istället när maten anpassas till en persons funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning. För personer med tugg- och sväljsvårigheter kan maten även behöva konsistensanpassas.
Idag serveras i genomsnitt 13 procent av förskolebarnen och eleverna specialkost eller anpassade måltider, uppger Livsmedelsverket på sin hemsida.
Men alla specifika önskemål som inte är kopplade till religion eller annan trosuppfattning omfattas inte av diskrimineringslagen, enligt SVT. För kommuner och regioner finns därför ingen skyldighet att tillmötesgå sådana önskemål, utan det är alltid upp till den individuella kommunen att ta beslut om vilka önskemål man har resurser att tillgodose.
LÄS MER:
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
