Forskare: Vi måste våga ha nya träd i städer

I en särskilt solig sydsluttning på den botaniska trädgårdens område står en grupp träd med ursprung i Rumäniens stäppskogar, vid Svarta havet. Arterna är ungersk ek och luddek.

— De kommer från en miljö med betydligt varmare och torrare somrar, jämfört med våra svenska. Men de klarar ändå en riktigt lång, kall vinter, säger Henrik Sjöman.

Träden planterades för några år sedan.

— Vi samlar data från träden för att lära oss mer. Detta är en långsiktig utvärdering, som krävs för att vi ska lära oss matcha träd till plats, klimat och så vidare, säger Henrik Sjöman.

Blad skyddar träden

Både ungersk ek och luddek har ganska tjocka och sträva blad, som kan behålla fukt länge under en torrperiod.

En bit bort finns en odling av silverlindar. När solen gassar vänder de bladens ljusa undersida uppåt, så att värmen reflekteras bort från trädet.

Kanske är det sådana arter som både ska ge skugga och bromsa upp kraftiga regnskurar i våra städer om 50, 70 eller 100 år. När det gäller träd måste man planera på lång sikt.

Stadsmiljöer är en utmaning för växter. De stora husen behåller värme, precis som varma klippor. Det kan vara flera grader varmare inne i city jämfört med utanför stadsbebyggelsen.

— Ju större stad, desto större är effekten, säger Henrik Sjöman.

De träd som finns i dag i svenska städer kommer, generellt sett, att få kämpa för att klara ett klimat med mer värme och torka. De riskerar att drabbas av både sjukdomar och skadedjur.

— Vi måste uppgradera växtmaterialet, säger Henrik Sjöman.

I en trädplantskola i Göteborgs botaniska trädgård finns arter som visserligen är inhemska i Sverige. Men just de här små exemplaren är hämtade från Rumänien. Det är naverlönn, ek, bok och avenbok.

De är genetiskt anpassade till klimatet i sydöstra Europa.

— Vi ska plantera en bokskog med dessa, och jämföra med våra inhemska typer av arterna.

"Plågsamma växtförsök"

Några av plantorna kommer att utsättas för "plågsamma växtförsök" i växthus.

— Vi stresstestar för värme, torka och översvämning, för att se hur de reagerar, och även möjligtvis återhämtar sig. Och vi gör likadant med inhemska bokar, säger Henrik Sjöman.

Målet för testerna av träd med utländsk bakgrund är att få fram fakta om de olika arternas kapacitet.

— I dag bygger hela branschen på killgissningar. Man tror att "den här är nog torktålig". Vi måste veta hur torktålig, eller hur känslig den är.

Henrik Sjöman arbetar även för Kew Gardens i London. Tillsammans med flera kollegor har han skrivit en debattartikel om sin forskning i den vetenskapliga tidskriften Plants, People, Planet.

Sjöman tycker att vi i Sverige måste bli mer öppna för att ta in växter från andra länder.

— Det finns ett motstånd, bland annat hos politiker och myndigheter, som beror på okunskap, menar han.

Har många främmande

Den stora risken med att ta in nya arter är att de kan sprida sig som ogräs och bli invasiva. Forskning i botaniska trädgårdar världen över kan motverka det.

— Det görs otroligt noggranna studier av hur arter beter sig.

I Göteborgs botaniska trädgård finns gott om arter som normalt inte växer i Sverige.

— Ser vi något som börjar bli ogräsaktigt så plockar vi bort det. Är det något som odlas på andra håll i landet, då rapporterar vi om våra erfarenheter.

— Det finns utländska arter som odlats i Sverige i flera hundra år utan att bli ogräs. Till exempel magnolia, olika lönnar och amerikanska lindar, framhåller Henrik Sjöman.