Fredag 14 Mars 2025
I fjol var det upptäckten av ljusspridande kvantprickar som belönades med Nobelpriset i kemi. Året dessförinnan prisades metoden att med kemiska handtag få molekyler att klicka i varandra. Om några timmar avslöjas vilken upptäckt som får årets Nobelpris i kemi.
Kristina Hedfalk, professor i biokemi vid Göteborgs universitet, avstår från att gissa på namn, men pekar på ett forskningsfält i gränslandet mellan kemi och medicin där det gjorts stora framsteg på senare år: antikroppsbehandling av neurologiska sjukdomar, främst MS.
— När de här behandlingarna fungerar så är de ju oerhört kraftfulla. Det blir en väldigt kraftig inbromsning, säger hon.
Det som möjligen talar emot att detta prisas i år är att antikroppsbehandling vid behandling av cancer belönades med Nobelpriset i medicin 2018.
Den tidigare Nobelpristagaren i kemi, tysken Benjamin List, tror att någon av forskarna vid AlphaFold kan komma att prisas. AlphaFold har med hjälp av AI tagit fram miljontals 3D-strukturer av proteiner, en av livets byggstenar.
— De har i princip knäckt en av medicinens, biologins och kemins heliga graaler, hur proteiners struktur formas. Proteiner är väldigt viktiga för alla livets aspekter och strukturen är naturligtvis extremt relevant i det avseendet, säger han.
Andra områden och forskare som nämns i förhandsspekulationerna är Omar M Yaghi, professor vid amerikanska UC Berkeley där han och hans forskarlag utvecklat metallorganiska ramverk (MOF:ar). Det porösa materialet kan bland annat användas för att lagra giftiga gaser i elektronikindustrin. Försök pågår också med MOF:ar som fångar upp vatten ur luft, även i torra ökenområden.
Andra namn är Chi-Huey Wong, amerikansk biokemist och forskare inom glykobiologi, och Karl Desseroth, verksam vid Stanforduniversitetet i USA där hans laboratorium utvecklat optogenetik – en metod där utvalda nervceller slås på och av inom tusendelar av en sekund utan att andra celler påverkas. Metoden används bland annat för att studera epilepsi.
Vilken eller vilka forskare som Kungliga vetenskapsakademin prisar i år presenteras tidigast klockan 11.45. Den säkraste gissningen är kanske att precis allt gjorts för att inte upprepa fjolårets fadäs, då ett pressmeddelande med pristagarnas namn gick ut redan på morgonen.
2023: Moungi G Bawendi, USA, Louis E Brus, USA, och Alexei E Ekimov, USA,
För upptäckt och utveckling av kvantprickar, som lyser upp dator- och teveskärmar och förfinar ljuset i vissa LED-lampor. Används också för att kartlägga biologisk vävnad.
2022: Carolyn Bertozzi, USA, Morten Meldal, Danmark, och Barry Sharpless, USA
För utveckling av klickkemi, en metod att bygga molekyler genom att låta dem snäppa in i varandra. Metoden har bidragit utvecklingen av mer träffsäkra cancerläkemedel.
2021: Benjamin List, Tyskland, och David MacMillan, USA
För utveckling av asymmetrisk organokatalys, ett verktyg för att bygga molekyler. Har fått stort genomslag i läkemedelsforskningen.
Källa: KVA
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
