Våldtäktsmisstankarna mot Nytorgsmannen har väckt debatt om återfallsförbrytare. Dömda sexualbrottslingar, inklusive högriskindivider, återfaller mer sällan än andra, enligt Kriminalvården. Behandlingsprogram är en nyckel, säger specialistpsykologen Johanna Lätth.
Alla intagna hos Kriminalvården riskbedöms för att fastställa vilka man ska satsa särskilt på för att minska risken för återfall i brott.
Johanna Lätth, forensisk specialistpsykolog och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor, beskriver myndighetens behandlingsprogram som en nyckel i det återfallspreventiva arbetet.
— Det handlar om att arbeta med strukturerad beteendeinriktad psykologisk behandling av det vi vet är riskfaktorer för återfall, säger hon.
Kombinationen av riskfaktorer – som tidigare domar, impulsivitet, tillåtande attityder till sexuellt våld, brist på intima och stabila vuxenrelationer, parafilier eller hypersexualitet – ser olika ut.
— Ju fler faktorer desto större risk för återfall. Vi försöker rusta våra klienter för att minska den risken. Ofta finns det specifika högrisksituationer för varje individ där vi jobbar med hur man inte ska hamna där och, om man gör det, hur man tar sig därifrån utan att begå brott.
Nytorgsmannen ska ha vägrat behandling under sin tid som inlåst. Enligt Lätth är dock fullföljandegraden på sexualbrottsprogrammen jämförelsevis hög, runt 85 procent.
Men hur sannolikt är det att en serievåldtäktsman kan återanpassas till samhället? Johanna Lätth vill inte kommentera enskilda fall, men pekar på återfallsstatistik.
Kriminalvårdens uppföljningar visar att 32 procent av de intagna döms för brott inom tre år efter frigivning. Motsvarande siffra bland sexualbrottslingar är nio procent, varav två procent döms för sexualbrott.
— Det här är en grupp som kommer tillbaka klart mer sällan, inklusive högriskindivider.
— Samtidigt är det självklart så att olika typer av brottsåterfall får olika typer av konsekvenser. Även om det är en låg siffra så har det ett väldigt stort värde att förhindra varje sexualbrott givet de allvarliga konsekvenserna för den som utsätts.
Sexbrottslingar väcker som få andra människors avsky. Att hantera dem, säger Lätth, är en särskilt utmanande uppgift för samhället.
— Vi ska aldrig acceptera den här brottsligheten. Men om man bara tar avstånd och utesluter så tror jag att det blir kontraproduktivt. Instabilitet i livssituationen är en riskfaktor för återfall. Så man måste också fundera på hur man kan ta hand om de här individerna – i syfte att motverka brott.
Nytorgsmannen frigavs villkorligt i mars i år. Den 37-årige serievåldtäktsmannen hade då avtjänat två tredjedelar av sitt femåriga fängelsestraff för en lång rad våldtäkter och sexuella övergrepp begångna i hans lägenhet vid Nytorget i Stockholm. Detta trots upprepad misskötsel och att Kriminalvården bedömde återfallsrisken som hög.
Han greps igen i tisdags och häktades på fredagen på sannolika skäl misstänkt för en ny våldtäkt som ska ha begåtts i hans nuvarande hem i Skåne.
Målsäganden är en ung kvinna, enligt åklagaren som inte velat specificera hennes ålder.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.