Nyheter24
Annons

Catrine da Costa-fallet: Thomas Allgén och Teet Härm i dag

Publicerad: 25 nov. 2024, kl. 14:23
Uppdaterad: 3 dec. 2024, kl. 10:56
Mordet på Catrine da Costa blev omskrivet under flera år.
Foto: Scanpix/TT och Bertil Ericson/TT

Catrine da Costa hittades styckad 1984. Därefter följde en av Sveriges mest omskrivna utredningar och rättsprocesser, där läkarna Teet Härm och Thomas Allgén åtalades och friades.

Catrine da Costa föddes den 19 juni 1956 i Luleå. Tre år senare flyttade hon, tillsammans med familjen, till Stockholm där hon växte upp. 

Da Costa hamnade senare i ett narkotikamissbruk, vilket finansierades genom bland annat prostitution. 

Vad har Catrine da Costas familj sagt om fallet?

Catrine da Costas mamma och syster har, enligt Resumé kritiserat hur mordet blev till en debatt i media, där fokus många gånger låg på de då misstänkta läkarna och huruvida de skulle få tillbaka sina legitimationer eller inte. 

Annons

I en intervju med SvD år 2001 berättade systern att den sista gången hon såg Catrine da Costa var i maj 1984 i samband med ett kalas. 

– Det var som om hon nått botten då, hon var så sårbar och jag fick en bestämd känsla av att det skulle bli en förändring, att hon skulle sluta med drogmissbruket. Hon sa att jag ”skulle få Catrine tillbaka”, och vi bestämde att vi skulle träffas snart igen, mamma, hon och jag.

– Nu blev det inte så. Och när hon inte hörde av sig på sin egen födelsedag, som hon alltid brukade, förstod vi att något hade hänt.

Catrine da Costa. Foto: Scanpix/TT

Hade Catrine da Costa barn?

Annons

Ja, Catrine da Costa hade barn. Hennes första barn föddes, enligt SvD, år 1975, men omhändertogs av sociala myndigheter. Det andra barnet föddes 1981 och omhändertogs ungefär ett år senare. 

Var hittades Catrine da Costas styckade kropp?

Under sommaren 1984 hittades Catrine de Costas kropp styckad, placerad i plastsäckar, vid två olika fyndplatser. De första kvarlevorna hittades i ett buskage under Essingeleden, på gränsen mellan Solna och Stockholm, enligt SVT.

Några veckor senare hittar man fler kvarlevor från da Costa, då i närheten av Karolinska institutet i Solna, enligt Sveriges Radio

Hur identifierade man Catrine da Costas kropp?

Annons

Catrine da Costa, vars huvud aldrig återfunnits, kunde identifieras eftersom polisen hade hennes fingeravtryck i sin databas, enligt Aftonbladet

Vad var Catrine da Costas dödsorsak?

Enligt SvD har man inte kunnat fastställa dödsorsaken för Catrine da Costa. Detta eftersom hennes huvud och hals aldrig återfunnits. Trots det har man benämnt det som ett styckmord. 

– Teoretiskt sett kan hon ha ramlat och slagit ihjäl sig. Det hela bygger på indicier. Å andra sidan är det väldigt mycket som talar för mord. Jag har inte hört talas om någon som styckats efter en naturlig död, sa chefsåklararen Stefan Bergman till SvD kort efter att man lagt ner förundersökningen år 2009.

Han fortsatte då vidare: 

Annons

– Det är ett unikt fall, med många speciella omständigheter. Jag kommer att bära det med mig, även om jag inte grubblar på det varje dag. Det är framför allt tragiskt för de anhöriga att de inte får veta vad som hände. Sedan är det tråkigt för rättsväsendet att ingen är dömd, säger Stefan Bergman.

Åtalades "Obducenten" och "Allmänläkaren" i Catrine da Costa-fallet?

Efter tips började polisen misstänka två personer: Teet Härm och Thomas Allgén, vilka i media omnämndes som "Obducenten" respektive "Allmänläkaren" på grund av deras yrken. År 1988, fyra år efter att man hittat Catrine da Costas kvarlevor, åtalades bägge två, misstänkta för mord – något de också dömdes för i Stockholms tingsrätt.

Senare upptäckte man emellertid att rättegångsfel begåtts och hovrätten fattade beslut om att rättegången skulle tas om. 

Den 30 maj 1988 startade därför en ny rättegång mot Härm och Allgén i Stockholms tingsrätt. I juli samma år kom domen: bägge två friades från mordet, men man konstaterade att de var skyldiga till styckningen av kroppen. Då hade dock över två år passerat, vilket var preskriptionstiden för brott mot griftefriden vid tiden. Varken Härm eller Allgén hade heller åtalats för detta brott.

Annons
Bild från rättegången, när Thomas Allgén förs in i rättssalen. Foto: Bertil Ericson/TT

Frikändes Teet Härm och Thomas Allgén?

Ja, Teet Härm och Thomas Allgén friades helt. I en debattartikel, publicerad i SvD år 2011, kallade de polisutredningen och rättegångarna för "en häxprocess utan motsvarighet i svensk rättshistoria". 

"Processen pågick i olika rättsinstanser och i massmedierna under lång tid. Vi – de så kallade 'allmänläkaren och obducenten' – anklagades för att ha mördat och styckat en ung kvinna – Catrine da Costa, en kvinna vi aldrig träffat. Så småningom frikändes vi helt från mordanklagelserna", skrev de då och fortsatte vidare:

Annons

"Men, i tingsrättens domskäl fanns en formulering som utgör hela grunden till att denna rättsröta har kunnat pågå i drygt ett kvarts sekel. I tillägg till domskälen skrevs nämligen, som en form av 'konsumentupplysning', förmodligen i syfte att tillfredsställa den lynchmobb som betraktade oss som skyldiga till såväl mord som styckning, att det var ställt utom allt tvivel att vi styckat Catrine da Costas kropp."

Foto: Magnus Lejhall/TT

Teet Härm och Thomas Allgén i dag – är de med i Det svenska styckmordet på SVT?

Ja, Teet Härm och Thomas Allgén medverkar i dokumentärserien "Det svenska styckmordet - Berättelsen om Catrine da Costa, Allmänläkaren och Obducenten" som sänds i SVT under vintern 2024.

Annons

"För första gången framträder de båda utpekade läkarna och berättar om sina liv – och om den rättsprocess som de aldrig har lyckats ta sig ur. Dessutom medverkar flera poliser som beskriver vad som hände bakom kulisserna i den slutna mordutredningen", skriver SVT om serien, som är gjord av Dan Josefsson och Johannes Hallbom, i ett pressmeddelande som fortsätter vidare:

Foto: SVT

"Det svenska styckmordet ger också ett porträtt av Catrine da Costa själv. I decennier har hon reducerats till en symbol för missbruk och prostitution. Via bland annat intervjuer med hennes vänner porträtteras hon nu som den levande människa hon var. Det svenska styckmordet är berättelsen om en ökänd rättsprocess som växte fram ur 1980-talet samhällsklimat. Och om människorna som fortfarande är den rättsprocessens fångar."

Teet Härm i dag: "Inte haft kontakt med omvärlden"

I dokumentärserien berättar Teet Härm, som fortsatt lever med skyddad identitet, om den tillvaro han haft under de senaste decennierna:

Annons

– Sen -85 har jag överhuvudtaget inte haft kontakt med omvärlden, säger han, enligt SVT, och fortsätter vidare:

– Något regelrätt arbete har jag inte. Man har ju aldrig kunnat släppa det och gå vidare, utan det är hela tiden det här ältandet, från morgon till kväll.

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.

Annons
Annons
Annons