Forskare: Ännu svårare nå 1,5-gradersmålet

COP 29-mötet i Baku lämnar en känsla av besvikelse hos Mathias Fridahl, som är lektor vid Linköpings universitet och har varit observatör på distans för mötet.

— Övergripande så tycker jag att det blev ett ganska bristfälligt resultat. Det fanns, tror jag, en möjlighet att höja ambitionsnivån i olika delar av paketet men ett antal länder har hållit emot, säger han.

Kanske hade utfallet blivit något mer ambitiöst om det funnits mer tid att hitta bredare allianser som satt press på Saudiarabien. Men Azerbajdzjan fick inte de bästa förutsättningarna för ordförandeskapet, fortsätter Fridahl och syftar på den relativt korta förberedelsetid landet fick.

Enorm omställning

De fattiga ländernas krav på de rika länderna inför COP 29 var ett stöd till klimatinsatser på 1 300 miljarder dollar årligen. Resultatet, 300 miljarder dollar per år , stärker inte möjligheten att nå 1,5-gradersmålet – tvärtom, enligt Fridahl.

— Jag skulle säga att det redan innan den här förhandlingen var extremt svårt att nå målet. Vi är ju redan på väldigt god väg att ha värmt planeten med 1,5 grader – om vi inte redan gjort det. Ska vi nå målet måste vi göra en enorm klimatomställning, fasa ut i princip alla utsläpp och börja städa atmosfären på väldigt mycket koldioxid.

Svårare hålla vid liv

Så förutsättningarna har försämrats?

— Ja, det är ett ännu svårare utgångsläge nu att hålla 1,5 grader vid liv. Det ställer ännu högre krav på enskilda länder och regioner att ta klimatledarskap, utan att utsläppen flyttar runt i världen och uppstår någon annanstans som följd av att man reglerar på ett ställe. Det är också någonting som bubblar i förhandlingarna. Det finns flera länder som tycker att det är väldigt svårt att acceptera att EU till exempel inrättar klimattullar vid gränserna, säger Mathias Fridahl.