Torka och katastrofer – det handlar ökenmötet om

Den 2 december inleddes FN:s konvention för att stoppa ökenspridning sitt stora COP-möte i den saudiska huvudstaden.

Vad diskuteras?

På agendan står frågor om att motverka torka och markförstörelse – när jorden försämras så att växter till slut inte kan leva där. 40 procent av jordens landyta klassas som försämrad eller förstörd, och torkan har ökat med 29 procent sedan år 2000, enligt FN:s konvention mot ökenspridning, UNCCD.

— Det har blivit mer intressant och framträdande i år, säger Martina Fleckenstein vid Världsnaturfonden WWF, om mötet.

Hur kan problemen se ut?

I Kina har man i årtionden försökt att minska ökenutbredningen, där en fjärdedel av landytan varit under risk. Naturliga förekommande väderfenomen, klimatförändringar och mänskligt överutnyttjande av mark har bidragit till problemen. När växtlighet försvunnit har sanddyner blottlagts, vilka i sin tur blåst in och förstört jordbruksmark, och sediment har också flutit med i Gula floden.

Vad kan man göra åt problemen?

Kina har bekämpat ökenutbredningen – med blandat resultat, berättar Lindsay Stringer, professor på University of York.

— Man har planterat massor av träd och slutat bruka jorden i kuperad terräng. Det har haft en enormt önskvärd effekt på jorderosionen.

Andra åtgärder kan vara att samla upp regnvatten för att minska utsattheten vid torka, blanda upp småskaliga jordbruk med träd som kan ge skugga och exempelvis nötter, och binda näring i jorden. Att odla i terrasser kan också motverka erosion.

Vilka utmaningar finns?

Pengar! Ofta är effekterna störst i fattiga länder, som inte har råd att genomföra insatserna. Det är också svårt att koordinera insatserna och det gäller att lokalbefolkningen inkluderas. I Kina fick bönderna bidrag när deras jordbruksmark blev trädplantage.

— Men bidragen har inte hållit jämn takt med inflationen så folk är fattigare nu och kan inte längre använda sin mark för att odla grödor. Så folk kanske hugger ner träden igen för att odla om de inte har råd att leva, säger Stringer.

I Kina-exemplet finns också problem med själva träden som planterats.

— De är inte nödvändigtvis de bästa för biologisk mångfald – ofta är de inte inhemska. Så det handlar om rätt träd på rätt plats vid rätt tidpunkt, säger hon.

Hur kommer Saudiarabien att agera?

Saudiarabien var en av de stora bromsklossarna vid FN:s klimatmöte i Baku. Nu står landet som värd och har byggt en ny konferensanläggning och sponsrat deltagare från fattiga länder.

— Jag hoppas att de inte kommer att bromsa ämnen som diskuteras på mötet inom restaurering, som vattenförvaltning och motståndskraft mot torka, säger Fleckenstein.

Vad kan öken-COP leda till?

Flera intressenter hoppas först och främst på en större uppmärksamhet för markfrågan, och en tydligare koppling till klimat- och biologiska mångfaldsmålen. Klimatmötet har sitt 1,5-gradersmål och biologisk mångfald-mötet har sitt mål att skydda 30 procent av vatten och hav. WWF skulle vilja se ett liknande tydligt mål i markfrågan.

— Vi förväntar oss ambitiösa initiativ om att återställa 1,5 miljarder hektar (förstörd mark) till 2030, säger Fleckenstein.