Det ska inte längre krävas något tillstånd för kameraövervakning, föreslår Tidöpartierna i ett nytt lagförslag. Det ska också bli enklare för polisen att övervaka fler områden – även platser där man inte ser någon risk för brott.
— Kameraövervakning är ett helt centralt verktyg för att trycka tillbaka brottsutvecklingen i vårt samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff där lagrådsremissen presenteras.
Han tar som exempel att kameraövervakning kan vara en tillgång när det är svårt att få vittnen att träda fram. Kamerabilder var också avgörande för att terroristen Rakhmat Akilov snabbt kunde gripas.
Förslaget innebär att kommuner, regioner och myndigheter inte längre ska behöva ansöka om tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att bedriva kameraövervakning.
— Vi vet att efterfrågan på de här förändringarna är väldigt stor, säger Strömmer.
— Det här innebär en betydande förenkling för flera aktörer.
För att bedöma om behovet av kameraövervakning trumfar den personliga integriteten ska en intresseavvägning göras. Strömmer är inte orolig för att exempelvis kommuner inte har tillräcklig kompetens att göra den bedömningen.
— Utredaren har inte bedömt att det här innebär några stora utmaningar, och vi håller med om det, säger han.
Hur tillsynen kommer gå till är upp till IMY. Men Strömmer ser inte framför sig att vartenda beslut kommer att granskas.
— Vi har en ordning på många områden där man antingen arbetat med tillstånd eller med tillsyn. På det sättet arbetar vi i en väldigt etablerad modell för den offentliga förvaltningen.
För brottsförebyggande myndigheter som polisen, som redan är undantagna tillståndskravet, ska det bli enklare att använda kameraövervakning och det ska få ske på fler platser.
Strategiskt utvalda platser ska kunna övervakas för att motverka brott – även om det inte finns någon risk för brott på just den platsen. Det samma gäller platser där polisen bedömer att det finns en risk för allvarlig brottslighet i framtiden.
Polisen och Säpo ska också i högre grad få använda teknik som automatiskt känner igen registreringsnummer enligt lagförslaget. Reglerna för kameraövervakning från drönare och exempelvis civila polisbilar luckras också upp och kravet på när myndigheter som polisen behöver informera om kameraövervakning från civila fordon eller drönare sänks.
Lagen föreslås träda i kraft 1 maj nästa år. Fler förslag på det brottsförebyggande området är på gång. I vår kommer ett förslag om automatisk ansiktsigenkänning.
