Lördag 15 Mars 2025
Kritiken är tung mot förslagen som ska komma åt olika förstadier av brott, till exempel mordplaner i chattar. Regeringens syfte är att få fler dömda för gängbrott, men förslagen slår brett och gör helt vardagliga saker till brottshjälpmedel, enligt kritikerna.
Regeringens utredare Lise Tamm, tidigare chefsåklagare, har föreslagit justitieminister Gunnar Strömmer (M) att helt skriva om lagen om så kallade osjälvständiga brottsformer, alltså försök, förberedelse och stämpling till brott.
När remisstiden nu är slut motsätter sig flera tunga remissinstanser, som Åklagarmyndigheten, en rad tings- och hovrätter, Advokatsamfundet och juridiska institutioner att stora delar av förslagen genomförs.
Två av utredningens egna experter har till och med valt att inte ställa sig bakom förslagen, och i flera remissvar hänvisas till ett särskilt yttrande från en av dem – Erik Svensson, docent i straffrätt på Stockholms universitet.
— Utredningen har varit alldeles för ytlig i relation till de väldigt invecklade och avgörande frågor som tas upp, säger Erik Svensson.
— Det kan man inte bara hasta över på ett år.
Den korta utredningstiden påverkar kvaliteten på förslagen, påpekar flera remissinstanser.
"Det går inte att bilda sig en uppfattning om vad de samlade följderna av utredningens förslag i olika delar kommer innebära", skriver exempelvis Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Utredaren föreslår att fler handlingar än i dag ska omfattas, till exempel personer som diskuterar mordplaner i chattar eller ordnar en lägenhet inför ett mord. Helt vardagliga saker ska också kunna ses som hjälpmedel vid förberedelsebrott, som exempelvis rep, kontanter, kläder och mobiltelefoner.
— Också gärningar som inte är straffvärda eller klandervärda kommer att omfattas. Det blir svårt att dra gränsen för vad som är straffbart och inte, säger Svensson.
Även om regeringens syfte är att komma åt organiserad brottslighet och hedersbrott, så slår förslagen mycket bredare, eftersom de gäller nästan alla typer av brott.
— Problemet är att man bygger om hela systemet utifrån ett väldigt specifikt problem. Det är inte smart, säger Svensson.
I grunden anser de flesta att lagstiftningen behöver moderniseras, men att mer analys behövs. Både teknik och brottsutveckling har sprungit ifrån lagarna.
Utredaren Lise Tamm föreslår att hela kapitel 23 i brottsbalken, som reglerar de osjälvständiga brottsformerna, ska upphävas och ersättas med ett nytt kapitel.
Det straffbara området för förberedelse och stämpling ska utvidgas och fler handlingar ska omfattas.
Till exempel att kartlägga ett brottsoffer, rekognoscera inför ett brott, starta en gruppchatt om en mordplanering, upprätta kontakt med ett potentiellt brottsoffer, och skapa bolag eller konton vars enda syfte är att användas för brott.
Kontexten är avgörande; det måste finnas syfte och uppsåt att begå ett särskilt brott och åklagaren har bevisbördan.
Unga ges en ny möjlighet till frivilligt tillbakaträdande – att hoppa av och därmed förhindra brott, och kunna slippa straff.
De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 november 2025.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
