Samtyckeslagen sänder en viktig signal om att allt sex måste vara frivilligt – men kan ibland vara svår att tillämpa i domstolarna. Det konstaterar Brå i en ny utredning. Att döma i våldtäktsmål har alltid varit svårt och det har blivit ännu svårare nu, säger utredaren Stina Holmberg.
Samtyckeslagen som infördes 2018 innebär att sex utan samtycke ska bedömas som våldtäkt, även om det inte har förekommit våld eller hot. I en ny rapport har Brottsförebyggande rådet (Brå) utrett vad lagen fått för konsekvenser.
Brå visar bland annat att en tredjedel av våldtäktsanmälningarna nu utgörs av "rena ofrivillighetsfall" – alltså där den ena parten inte har deltagit frivilligt men där det inte förekommit våld eller hot, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd.
— Så lagändringen har fått ett väldigt genomslag, när det gäller vad det är som anmäls som våldtäkt, säger hon vid en pressträff.
De "nya" fallen handlar enligt Holmberg i stor utsträckning om anmälningar från tonåringar.
— Hälften av anmälningarna rör målsägare som är under 20 år. Sedan är genomsnittsåldern på den misstänkte fem är högre, säger hon.
Bara runt tio procent av våldtäktsanmälningarna leder dock till åtal. När det gäller de rena ofrivillighetsfallen är det ännu lägre, säger Holmberg.
— Vi tycker att polisen gör ett bra arbete, men det har inte lett till att de får fram tydligare eller starkare bevis än tidigare. Man jobbar mer med att få fram teknisk bevisning, men det är inte lätt.
Samtidigt syns en ökning av andelen åtal som leder till fällande dom för våldtäkter utan våld eller hot, men där målsäganden, allra oftast en kvinna, inte har deltagit frivilligt. Andelen sådana domar har ökat från 54 procent till 78 procent under perioden 2019–2023.
Enligt Holmberg är det uppenbart att domstolarna tar väldigt allvarligt på hur de ska döma i de fallen och att de tydligt visar varför bevisen räcker.
— - De har ganska lång argumentation kring vad det är de kräver, säger hon.
Holmberg nämner bland annat att brottet ska ha anmälts snabbt inpå, att kvinnan ska ha beskrivit situationen på liknande sätt i alla förhör – och ofta att hon har åkt till sjukhus.
— Hon ska på något sätt visa tecken på att hon har varit traumatiserad.
Apropå kritiken om att samtyckeslagen är rättsosäker för de som anmäls, säger Holmberg att den i vissa fall innebär utmaningar för rättsväsendet, men att de överlag hanteras bra i domstolarna.
— Även om det finns otydliga fall i gränsområdet är det vid de allra flesta fall där det blir fällande dom tydligt olagligt. Tjejen har sagt nej och gråtit, men varit fysiskt passiv eller blivit överrumplad, och det känns väldigt bra att de fallen i dag kan dömas som våldtäkt.
2018 infördes den ändring i brottsbalkens våldtäktsparagraf som brukar kallas "samtyckeslagen".
Ändringen innebär att utgångspunkten för om en handling ska bedömas som våldtäkt är om det har funnits samtycke eller inte.
Det infördes också ett nytt brott, oaktsam våldtäkt. Därmed kan man dömas till ansvar om man har varit grovt oaktsam och genomfört en sexuell handling trots att man förstått, eller borde ha förstått, att det fanns en risk för att den andra personen inte deltog frivilligt.
En typ av situation som kan träffas av bestämmelserna är då inledningsvis frivilligt sexuellt umgänge har blivit ofrivilligt, till exempel efter att den ena personen har blivit hårdhänt eller övergått till nya sexuella moment som den andra inte har samtyckt till.
Samtyckeslagen välkomnades av många när den infördes, men mötte också kritik som handlade om bristande rättssäkerhet.
Källa: Jämställdhetsmyndigheten och Brå
