Miljömålsberedningens förslag räcker inte för att Sverige ska nå klimatmålen för skogen. Verkligheten har visat att det krävs mer åtgärder, det är helt uppenbart, säger kommitténs ordförande Lars Tysklind (L).
I dag presenterar Miljömålsberedningen sina förslag för hur Sverige ska nå de olika krav som finns på EU-nivå för att öka den biologiska mångfalden och öka upptaget av koldioxid i skog och mark.
Alla riksdagspartier har varit med i utredningen, och arbetet har tidvis varit stormigt.
— På det här området finns väldigt många målkonflikter, säger ordföranden Lars Tysklind (L) på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Sverige har krav på sig att binda mer koldioxid i skog och mark, i det som på EU-språk kallas LULUCF. Trenden är att upptagen minskar i svenska skogar, vilket främst beror på att avverkningen ökar och tillväxten minskar, bland annat på grund av torka och bränder.
Med kommitténs förslag beräknas upptaget av koldioxid öka med 7 miljoner ton till 2030. Det är långt ifrån de 19 miljoner ton som Naturvårdsverket anser vara nödvändigt.
Ordföranden pekar på att förutsättningarna har ändrats under resans gång. Naturvårdsverkets beräkningsmetoder har förändrats och kolsänkan har visat sig vara mindre än vad man tidigare trott.
— Verkligheten har visat att det krävs mer åtgärder, det är helt uppenbart, säger Tysklind om att förslagen inte räcker till för att nå målen.
Enligt Romina Pourmokhtari har nu regeringen diskussioner med EU-kommissionen om hur Sverige ska klara utmaningen. Ledamoten Carl-Wiktor Svensson (KD) säger till SVT att EU-målen är "ouppnåeliga" och att förslagen inte räcker för att nå dem.
— Han talar inte för regeringen. Regeringen har ingen plan på att sänka mål och luta oss tillbaka, säger Pourmokhtari.
Ett förslag är att skogsägare som skjuter upp avverkning i fem eller 20 år ska få ersättning för det för att gynna kolinlagring. Totalt beräknas åtgärden kosta staten upp till 2,36 miljarder kronor under 2026-2030.
Ett annat uppdrag har varit att ge förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s strategi för biologisk mångfald. Där sägs att "all återstående urskog och naturskog ska skyddas strikt till 2030". Enligt betänkandet bidrar förslagen bara "i viss utsträckning" till detta och begreppet naturskog har bytts ut till det snävare "gammal skog".
— Det var det som det blev majoritet kring, säger Tysklind.
Vad tycker du om det?
— Jag kan väl tycka att det skulle kunna ha varit lite bredare.
Föreslår skydd av urskog och gammal skog, vilket är snävare än EU:s naturskogsdefinition. Innebär att EU:s mål att "all återstående urskog och naturskog ska skyddas strikt till 2030" endast uppnås i viss utsträckning.
Förslagen för nettoupptag av koldioxid i skog och mark lever inte helt upp till EU:s LULUCF-krav.
Ersättning till markägare som vidtar åtgärder för att öka nettoupptaget av koldioxid, till exempel till skogsägare som frivilligt skjuter upp avverkning i fem eller 20 år. Totalt blir statens utgift 2,4 miljarder kronor 2026-2030.
Ersättning till markägare för skogsgödsling. Innebär att staten tar halva utgiften under 2026-2030. Beräknas kosta 400-600 miljoner under hela femårsperioden.
Ökning av stödet till våtmarker, inklusive ersättning till fastighetsägare, med 1,5 miljarder kronor per år 2026-2030.
Riktade informations- och rådgivningsinsatser till skogsägare om kolinlagring och biologisk mångfald.
Källa: Miljömålsberedningen
