Därför kom ingen vädervarning före masskrocken

Under lördagen varnade SMHI för kraftiga snöbyar i norra Uppland och kring Gävlebukten. Varningen klassades som gul, den lägsta av de tre varningsnivåerna. I området runt Enköping, där en av de två masskrockarna inträffade, fanns ingen vädervarning alls utfärdad.

Varför utfärdades inte någon varning även där?

— I det området uppfylldes inte kriterierna för en vädervarning. Totalt sett kom det inte så mycket snö, utan det var väldigt intensiva snöbyar under en kort period. Men inte tillräckligt stor mängd för att utfärda en varning från vårt håll, säger Lisa Lind, enhetschef på SMHI.

Var det här snöovädret särskilt svårt att förutse?

— Det som är svårt är att förutse är exakt var och när de här intensiva perioderna inträffar. Men vädret i helgen var egentligen inget ovanligt, utan ganska vanligt.

Varför fick det här snöovädret så stora konsekvenser?

— Det kan handla om en rad olyckliga omständigheter som inträffar samtidigt. Skymd sikt på grund av intensiva snöbyar, besvärligt väglag och trångt med bilar på vägen som inte håller avstånd. Det kan bero på flera olika faktorer som vi på SMHI inte känner till.

Sett i efterhand, var en gul varning korrekt?

— Ja, rent meteorologiskt var det korrekt. Vi håller dock på att utvärdera det här, vilket vi gör efter alla utfärdade vädervarningar. Men enligt den snabba utvärdering vi gjort var den gula varningen korrekt i det området.

Även Bengt Ohlsson, presschef på Trafikverket, lyfter de lokala, intensiva snöbyarna som problematiska.

— Vet man inte exakt var och när de intensiva snöfallen inträffar så är det svårt att göra något, säger han och fortsätter:

— Vädervarningarna är såklart viktiga för oss, men när folk redan befinner sig på vägarna gör de inte så stor skillnad. De funkar som bäst när de kommer ut tillräckligt långt i förväg, men det går ju inte alltid att förutse.