Omstart för att rädda djur och natur

FN-mötet COP16 om biologisk mångfald avslutades i november utan att några av de viktigaste frågorna avgjorts. Förhandlingarna i Cali i Colombia drog över tiden och när flera delegater var tvungna att avbryta för att hinna med sina bokade resor hem var det till sist så få kvar att det inte gick att fatta beslut.

När nu mötet återupptas under tre dagar i Rom, med start tisdag, handlar knäckfrågan om pengar. Kan man bara lösa finansieringen kommer de andra frågorna att falla på plats tror Ankin Ljungman, delegat för WWF International på plats i Rom.

Tappar fart

Lyckas man inte enas finns det stor risk för att genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald tappar fart.

— Vi måste både stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 för att kunna hantera naturkrisen. Därför är det så viktigt att finansieringen är på plats så att man kan accelerera genomförandet.

Att enas om finansiering och mobilisering av resurser för att stödja ramverket för biologisk mångfald har inte blivit lättare sedan mötet i Cali, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

— Det gäller att mobilisera resurser, både offentliga medel och privata, för att stödja genomförandet. Men man måste också få förutsägbarhet i finansieringen. På vilka sätt ska man dela ut medel, under vilka villkor, vilka ska få del av dem?

Ny fond

Den stora stötestenen är om det ska inrättas en separat fond inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald.

— Man kan säga att det är en skillnad mellan utvecklingsländerna och EU och Kanada, där utvecklingsländerna har en misstro till det nuvarande systemet, säger Naturskyddsföreningen generalsekreterare Karin Lexén.

I stället vill man etablera en helt ny fond, direkt under mångfaldskonventionen i stället för globala miljöfonden (GEF), vilket man anser skulle stärka deras eget inflytande.

Inför mötet har sekretariatet för konventionen och ordförandeskapet sonderat var låsningarna ligger och försökt se hur dagens fond kan förvaltas för att bli mer öppen och rättvis.

Nästa år ska länderna för första gången rapportera genomförande av målen, åtgärder och framsteg. En annan fråga som inte löstes vid mötet i november var hur rapporteringen ska gå till och sammanfattas, vilka som ska bidra med information och hur man ska använda resultaten.