En lag som ger polisen möjligheten att lösa brott med data från släktforskningsdatabaser har nu klubbats i riksdagen. Men metoden får inte användas på oidentifierade döda – ett misstag anser chefen för polisens grupp för kalla mordfall i region Syd.
— Om det är viktigt att identifiera gärningspersoner, så är det självklart ännu viktigare att identifiera en avliden, säger kommissarie Bo Lundqvist till Sydsvenskan.
I polisens region Syd, där han jobbar med kalla fall, finns tre mördade personer vars identitet är okänd.
Riksdagen röstade på onsdag eftermiddag ja till lagen som från och med den 1 juli ger polisen möjlighet att använda sig av dna-baserad släktforskning vid mord och grova våldtäktsbrott.
Metoden testades i ett pilotprojekt för några år sedan för att lösa ett uppmärksammat dubbelmord i Linköping. Men Integritetsskyddsmyndigheten ansåg att förfarandet stred mot lagen och efter pilotprojektet blev det stopp.
Trots den kommande lagändringen kommer metoden alltså inte att få användas på oidentifierade lik.
— Jag tog själv upp det med justitieministern i november och då fick jag svaret att man kommer att ta den frågan i särskild ordning. Risken är nu att det kommer att ta flera år att komma vidare, säger Lundqvist till Sydsvenskan.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.