Nyheter24
Annons

Tre problem när rymden fylls av satelliter

Publicerad: 5 mars 2025, kl. 11:30
Uppdaterad: 6 mars 2025, kl. 12:37
Kommunikationssatelliter befinner sig i omloppsbana på ett avstånd av cirka 36 000 kilometer från jordytan. Internetsatelliter, till exempel Starlinks, kretsar runt jorden på ”bara” cirka 300 kilometers avstånd. Foto: Anders Humlebo/TT

Aldrig förr har det skjutits upp så mycket satelliter. Men föremålen ger inte bara bättre väderdata och internetuppkoppling. Det stora antalet kan också innebära bekymmer, enligt forskare.

Rymden närmast jorden fylls allt snabbare av satelliter. Hittills är det amerikanska Space X som dominerat, med över 6 750 Starlinksatelliter i omloppsbana.

Men konkurrensen hårdnar och olika företag har planer på att placera ytterligare tiotusentals satelliter i omloppsbana de kommande åren.

Johan Köhler, forskningschef på Rymdstyrelsen, säger att forskare framför allt ser tre problem med ökningen.

Det ena är risken att de krockar med varandra, eller andra objekt. Space X uppger att deras satelliter flyttades 100 000 gånger på ett år för att undvika kollisioner.

— Det är ett problem därför att det kan leda till att det blir mera rymdskrot och i slutändan kanske okontrollerade mängder, så att hela banplan blir omöjliga att använda för rymdfart, säger han.

Annons
Starlinksatelliter syns som streck på natthimlen när bilder tas med lång slutartid. Det ställer till problem för astronomer.
Starlinksatelliter syns som streck på natthimlen när bilder tas med lång slutartid. Det ställer till problem för astronomer.

Stör astronomer

Nästa problem är ett som bland annat rör astronomer. De känsliga teleskopen på jorden störs av de satelliter som ideligen passerar. Långt efter att mörkret lagt sig reflekterar de ljus, ungefär som en klart lysande stjärna.

— Eftersom det är lång exponering på de här observationerna så blir det som streck över hela bilden. Och det förstör ju observationen, säger Köhler.

Det finns också en kulturell dimension, påpekar han.

— Om vi går ut i mörkret så förväntar vi oss att vi ska uppleva en ostörd stjärnhimmel. Med satelliter som blir synliga för blotta ögat som passerar över oss så kommer vi kanske inte att kunna uppleva den på samma sätt som man har kunnat tidigare.

Ny ozonoro

Det tredje potentiella problemet är vad som händer med de uttjänta satelliterna. I dag brinner de upp i atmosfären. Då bildas aerosoler, små luftburna partiklar, av bland annat aluminiumoxid. Forskare har redan konstaterat att ämnena stannar kvar länge högt uppe i luftlagren. Där kan de bilda moln, som skulle kunna påverka hur mycket solljus som reflekteras bort från planeten. Det finns också teorier om att partiklarna kan leda till nya ozonhål.

— Det här är saker som man ännu inte har sett någon effekt av. Men man vill förstå vad det skulle kunna få för effekt i framtiden ifall den här mängden partiklar ökar, säger han.

Fakta: Uppskjutningarna blir fler

Förra året gjordes 259 uppskjutningar från jordens yta, enligt Space Foundation. Det var fjärde året i rad som uppskjutningarna ökade, och ytterligare ett rekord. Var 34:e timme lyfte en raket.

De flesta uppskjutningar har till syfte att placera ut satelliter, i många fall i låg omloppsbana runt jorden. Det är framför allt Elon Musks Space X som fyller utrymmet med tusentals Starlinksatelliter, som används till satellitbaserad internetuppkoppling.

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.

Annons
Annons
Annons