Hjärnor blev glas vid vulkanutbrott

I samband med Vesuvius utbrott år 79 efter Kristus begravdes staden Herculaneum tillsammans med flera andra städer, bland annat Pompeji. För några år sedan upptäckte forskare ett sällsynt organiskt glasaktigt material i skallen på ett av offren. Men hur det har bildats har länge varit en gåta – glas bildas nämligen sällan i naturen.

Nu har en forskargrupp analyserat fragment av glasmassan med bland annat röntgen och elektronmikroskopi. Utifrån undersökningarna är deras teori att hjärnan troligen utsattes för temperaturer på minst 510 grader Celsius, innan den mycket snabbt kyldes ner igen.

Det får forskarna att anta att personerna i staden inte dog av lavan som strömmade in över staden, eftersom den nådde max 465 grader, och sedan svalnade långsamt. I stället tror man att invånarna först nåddes av ett extremt hett askmoln. Ett sådant superhett moln kan ha fått kropparna att bli väldigt varma för att sedan snabbt kylas ner när molnet skingrades.

Att glas bildas naturligt är ovanligt. För att en vätska ska bli glas måste den kylas ner väldigt snabbt och dessutom måste temperaturen på det stelnande materialet vara betydligt högre än omgivningens temperatur.

För organiskt material, som innehåller mycket vatten, är detta ännu svårare eftersom vatten normalt fryser vid mycket lägre temperaturer än vad som krävs för gasbildning.