Varje år dödas flera kvinnor av en man de har eller har haft en relation med. Ännu fler våldtas eller misshandlas. Sent omsider tror sig polisen nu ha hittat en metod som fungerar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Men lagen sätter fortfarande stopp.
Polisen har kartlagt närmare 700 individer i Sverige som högriskaktörer i relationsvåld eller som potentiella serievåldtäktsaktörer.
Syftet är att kunna genomföra insatser innan ett brott begås – och därmed skifta fokus från att endast arbeta med brottsoffret till att även inkludera gärningsmannen.
— Det har vi aldrig gjort tidigare. Vi har alltid jobbat med kvinnan, och försökt skydda kvinnan. Nu jobbar vi mycket mer förebyggande med männen, säger rikspolischef Petra Lundh.
Men trots att polisen hoppas mycket på satsningen finns flera hinder. Den nuvarande sekretesslagstiftningen försvårar till exempel arbetet med att identifiera riskaktörerna, menar hon.
— En hel del av männen har varit i kontakt med psykiatrin, och här har vi ingen information i våra egna register. Då blir det väldigt svårt att agera.
Arbetet med riskprofiler är en del av polisoperationen Beta som lanserades förra året och som alla regioner nu arbetar med.
Fredrik Liljeroos, ansvarig för operation Beta i region syd, anser att det nya arbetssättet är en guldmetod som redan gett positiva resultat, men pekar också på sekretesslagstiftningen som ett hinder.
— Om psykiatrin bedömer att en person är farlig, och vi bedömer att den är farlig, då är det något som vi måste göra något åt, säger han.
Är det något som ni har önskat från politiskt håll?
— Ja, jag har varit i kontakt med (justitieminister) Gunnar Strömmer och responsen har varit positiv. Det kommer en ny lagstiftning, men från vår sida är det lite otydligt vad det innebär. Det är upp till bevis.
Den nya lagstiftningen träder i kraft den första april och syftar till att öka informationsflödet mellan myndigheter. Enligt Gunnar Strömmer kommer hälso- och sjukvårdens möjlighet att dela information med polisen att öka markant.
"Det betyder mycket för att kunna förhindra partnervåld och annan allvarlig brottslighet", skriver han i en kommentar.
Men till skillnad från till exempel skolor kommer hälso- och sjukvården endast att ha en utökad möjlighet och inte en skyldighet att lämna information till polisen.
Enligt Gunnar Strömmer handlar det om att skydda den personliga integriteten.
"Vi vill inte hamna i ett läge där personer undviker att söka vård av rädsla för att deras uppgifter ska lämnas vidare".
