Besk klimatkritik för regeringen – tiden krymper

Slutsatsen av rådets granskning av regeringens nuvarande klimatpolitik är att den inte räcker till – varken för att nå Sveriges klimatmål eller EU:s åtaganden.

— När vi ser att vi hade en rekorduppvärmning förra året tycker vi att man ska leverera på sina egna åtaganden och också agera proaktivt i EU och utveckla ny politik, säger Åsa Persson, rådets ordförande.

Rådet pekar på att vissa beslut som fattats under 2024 går i rätt riktning, men de uppväger inte tidigare beslut som bidragit till att öka utsläppen– framför allt sänkt skatt på drivmedel och kraftigt sänkt reduktionsplikt, alltså att mindre biodrivmedel numer blandas in i bensin och diesel.

Räcker inte

Enligt rådet är skärpt reduktionsplikt och högre skatter på fossila drivmedel, de åtgärder som kan bidra till störst utsläppsminskningar på kort sikt. Nu har regeringen fattat beslut om att höja reduktionsplikten något, men det räcker inte.

— Vi ser att Sverige ökade utsläppen förra året på grund av tidigare beslut och den trenden behöver man bryta. Nu har vi bland de lägsta priserna på bensin och diesel i Europa så det finns utrymme. Och många undersökningar visar på ett brett stöd för klimatomställning i Sverige, säger Åsa Persson.

Dessutom krymper tidsfönstret snabbt för att hinna fatta beslut så att 2030-målen kan nås. Klimatpolitiska rådet anser bland annat att regeringen under 2025 måste besluta om ett åtgärdspaket som ökar upptaget av koldioxid i skog och mark och minska utsläppen inom ESR-sektorn, alltså främst transporter och jordbruk.

Besk medicin

Det är en besk medicin för regeringen, som under mandatperioden har gjort tvärtom.

Men dyrare kostnader för att köra bil kan kombineras med fördelningspolitiska åtgärder för att skydda utsatta grupper, menar rådet.

Det långsiktiga målet är att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

— Gapet är fortsatt betydande, men det är positivt att det stegvis krympt under de senare åren, säger Åsa Persson, rådets ordförande.

När det gäller regeringens egna prognoser bedöms de vara alltför optimistiska och utan säkerhetsmarginaler.

I årets rapport har rådet lagt ett särskilt fokus på jordbrukets bidrag till klimatomställningen. Trots att jordbruket har en betydande inverkan på klimatet och redan påverkas av pågående klimatförändringar saknas en gemensam målbild för jordbrukets bidrag till klimatomställningen.

Utsläppen av växthusgaser från sektorn har varit i princip konstant de senaste 35 åren.

— Det måste till exempel vara kostnadseffektivt för en jordbrukare att arbeta klimatsmart, säger, Olof Johansson Stenman, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

När det kommer till energipolitiken anser Klimatpolitiska rådet att satsningar på kärnkraft kan hämma satsningar på andra fossilfria energier.

— Vår rekommendation till regeringen är att det borde göras en bredare konsekvensanalys där man tittar på alla energislag innan man går vidare med förslag om finansiering, säger Åsa Persson.