MP: Kristersson har tappat kontrollen

Amanda Lind tycker inte att den omfattande rapporten innehåller några överraskningar.

— Det är fortsatt massiv kritik för regeringens klimatarbete. Man saknar strategier, planer för att vi ska klara målen. Utsläppen minskar inte på det sätt som de behöver, säger hon.

Miljöpartiet håller med rådet om att man vill se dyrare fossila bränslen, som exempelvis bensin.

— Vi vill ju se en rättvis omställning så att man ser till att öka reduktionsplikten men samtidigt ge stöd till dem som drabbas och riktade, massiva insatser så att man kan byta till elbil, säger hon och fortsätter:

— Det är ju så vi får igång omställningen. Att lämna walkover och låta utsläppen skena, det är ju varken rättvist eller hållbart, säger hon.

"Förvärrar klimatkrisen"

Hjälporganisationen Oxfams svenska policychef Hanna Nelson är kritisk till att klimatminister Romina Pourmokhtari inte dök upp för att ta emot rapporten.

— Det säger ju allt. Först har man systematiskt avvisat kritiken från forskare och expertmyndigheter. Sedan har man använt missvisande retorik. Och sedan så dyker man inte ens upp, säger hon.

Rådet ser en risk att Sverige varken når sina egna eller EU:s klimatmål för 2030.

— Tidöpartierna för en politik som förvärrar klimatkrisen och fortsätter att göra det. Mandatperioden tickar på, utsläppen ökar, och samtidigt har ju klimatkrisen dödliga konsekvenser för dem som har gjort minst för att orsaka den, säger Nelson.

"Bara i början"

I år valde rådet att fokusera extra på jordbruket, där nettoutsläppen bara minskat med 8 procent sedan 1990, jämfört med Sveriges totala minskning som var 38 procent. Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) ordförande Palle Borgström säger att siffran är missvisande och att en del åtgärder för att minska utsläppen inte syns.

— Sedan är det så att vi behöver göra mycket mer och att vi egentligen bara är i början på det här jobbet, säger han.

Bland åtgärderna nämner han odling av fleråriga grödor, byta ut fossila bränslen, ökad biogasanvändning, återställande av våtmarker och foderbyten för att få ner metanutsläppen. Det finns en vilja, men inte ekonomi, enligt LRF.

— Så därför behöver staten vara med och dela på en del av risken. Men vi behöver också kunna ta ut en del av kostnaden på konsumenterna. Annars kommer vi aldrig att få den här kalkylen att gå ihop.