Uppehållstillstånd i Sverige ska kunna nekas eller dras tillbaka för personer som anses missköta sig, enligt ett förslag från regeringens utredare. Vad som anses vara brister i levnadssätt ska avgöras i migrationsdomstolar.
— Det kommer att bli helt andra konsekvenser om man begår brott eller missköter sig i Sverige, säger minister Johan Forssell (M).
Han tog i dag emot den så kallade vandelsutredningen, som föreslår att ett grundläggande krav på en persons vandel – sätt att leva – återinförs i utlänningslagen.
Vad som ska betraktas som bristande vandel blir framför allt upp till migrationsdomstolarna att bedöma.
Utredaren Robert Schött anser inte att en lista med exempel bör föras in i lagtexten. Han ger ändå exempel på vad brister i levnadssätt kan handla om – och vad som skulle kunna leda till nekat eller återkallat uppehållstillstånd.
Det skulle kunna vara att att man vägrar betala skulder eller sätter i system att inte göra det, enligt utredaren. Han talar om "beteende eller handlingssätt i övrigt som samhället motverkar".
— En utlänning som inte kan förklara hur han eller hon försörjer sig kan också vara uttryck för bristande vandel, säger Schött.
Han nämner även missbruk av välfärdssystemet och bidragsfusk, även i fall där det inte lett till någon fällande dom. Det kan också handla om återfall i mindre brott som har straffats med böter. I dag kan bara brott som gett fängelsestraff leda till utvisning.
Ordningsstörningar som grundar sig i missbruk kan också anses vara bristande beteende.
— Men missbruk i sig är inte automatiskt bristande vandel, säger Robert Schött, som tillägger att man ska vara villig att ta emot vård och stöd som samhället erbjuder.
Schött tror att den föreslagna lagskärpningen främst får effekt som en signal för att man inte ska komma till Sverige om man inte tänker göra rätt för sig. Inledningsvis ser han att ett "inte försumbart" antal personer som väntar på beslut om att få stanna i Sverige kommer att bli berörda.
Om en person yttrar sig på ett vis som anses kunna hota allmän ordning eller säkerheten i Sverige så ska det bli mer möjligt att neka eller återkalla dennes uppehållstillstånd, föreslås vidare.
Johan Forssell nämner LVU-kampanjen för ett par år sedan, då Sverige blev mål för omfattande desinformation, som exempel på yttranden som hotade Sveriges säkerhet. Han säger att det i slutänden blir upp till domstolarna att bedöma.
Forssell tycker att utredningens förslag ligger i linje med vad regeringen vill göra. Målet är att införa en skärpt lagstiftning innan nästa val i september 2026. På en fråga om begreppet bristande vandel riskerar att leda till godtyckliga beslut svarar ministern:
— Jag är övertygad om att de allra flesta människor förstår precis vad vi menar kopplat till detta.
Utredaren vill inte införa en exempellista i lagtexten. Mycket kommer att avgöras i en samlad bedömning och från fall till fall. Ytterst får domstolar avgöra.
Men detta nämns som exempel på bristande vandel:
— Ovilja att betala skulder
— Missbruk av välfärdssystemet
— Att inte rätta sig efter grundläggande svenska värderingar, till exempel ordningsstörningar på grund av missbruk
— Samröre med kriminella gäng
— Yttranden som "i ett sammanhang med vissa åtföljande konsekvenser" kan ses som säkerhetshot. LVU-kampanjen tas som exempel.
— De föreslagna skärpningarna berör framför allt utländska medborgare som har arbetstillstånd, är studenter eller kommit till Sverige som anhöriga. Flyktingar och skyddsbehövande omfattas inte i samma utsträckning.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.