Tisdag 8 April 2025
Först åtta år senare fanns energin. Annika Bevington, som förlorade sin man i terrorattacken på Drottninggatan, har tillsammans med andra offer och anhöriga startat en förening för att hjälpa de som drabbats av svåra våldsdåd. Örebrodådet blev som en utlösande faktor, säger hon.
Det tog 30 timmar för Annika Bevington att få dödsbudet efter det att hennes man Chris Bevington blivit en av de fem som dödades i terrordådet i Stockholm den 7 april 2017.
— De timmarna är skadliga, kroppen reagerar på ett sätt som bränner ut nervsystemet och hjärnan, säger hon.
När hon såg att det efter skolmassakern i Örebro dröjde ännu längre för anhöriga att få besked blev hon först förskräckt – sedan handlingskraftig.
Tillsammans med Jeanette Åkerlund, som förlorade sin dotter Ebba i dådet på Drottninggatan, och Saga Berlin som själv drabbades av lastbilens framfart, har hon bildat organisationen Förening för terrorns offer och anhöriga. Målet är att kunna föra talan för alla som drabbas av särskilda våldshändelser.
— Jag har känt att behovet funnits i flera år. Men det var inte förrän nu, åtta år senare, som vi lyckats uppbringa energin som krävs, säger Annika Bevington.
Frågan om snabbare identifiering och dödsbud till anhöriga, och direkt psykologiskt stöd vid sådana besked, är bara en av flera punkter som föreningen driver.
Man vill bland annat också se mer praktiskt hjälp till drabbade när det gäller administration för till exempel att kräva skadestånd. Drabbade bör också snabbare kunna behandlas för posttraumatiskt stressyndrom, utan att först behöva genomgå en lång utredning, enligt föreningen.
Genom att organisera sig hoppas Annika Bevington dels att drabbade ska få en plats vid bordet när till exempel politiker diskuterar följderna av grova våldsbrott som terrorism eller massmord. Med en förening i ryggen kan det också bli lättare att prata om sina erfarenheter och låta samhället dra nytta av dem, tror hon.
— Det här är våra djupaste trauman som vi sitter och pratar om. Det river upp och tar mycket energi.
Polisen i Örebro säger att dödsbud dels kan dröja eftersom personer som dödas i våldsdåd, med yttre skador, kan vara svårare att identifiera än de som avlidit av andra skäl.
— Det måste göras på ett rättssäkert sätt. Det tar tid, säger Lars Hedelin, presstalesperson vid polisen i Bergslagen.
Vid vissa tillfällen kan polisen också vilja vänta tills alla offer identifierats innan man ger besked till någon anhörig, för att undvika spekulationer eller falska förhoppningar, enligt Hedelin.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
