Så får du hjärnan att hålla sig ung

Är våra hjärnor som mest skärpta vid 30 för att sen changera? Eller går det att hålla hjärnan alert och skjuta försämringen på framtiden?

Runt bordet på Tranströmerbiblioteket i centrala Stockholm råder enighet. Läsandet och diskussionerna håller hjärnorna i trim.

— Jag läser på ett annat sätt när jag vet att jag ska diskutera boken, jag behöver reflektera och förklara varför jag tycker och känner vissa saker. Tanken hålls aktiv, säger Christina Weström.

Här i ett av Stockholms stads bibliotek samlas hon och och övriga i bokcirkeln en gång i månaden och diskuterar litteratur under ledning av bibliotekarierna Sara Dahlin och Therese Flodqvist. I dag är det "Underkastelse" av Michel Houellebecq som avhandlas. Åsikterna går isär.

— Jag ville kasta bort den först, jag blev så arg. Men jag fortsatte eftersom jag visste att jag skulle prata om den här, säger Inger Henricsson.

Daphne Hofsö, äldst i cirkeln med sina 97 år, säger att boken fick henne att tänka och gav henne nya perspektiv.

— Jag har läst i hela mitt liv och många klassiker, men jag har breddat min smak sedan jag gick med i bokcirkeln. Jag hade inte läst Knasugård innan till exempel, men nu har jag läst nästan allt av honom.

Som att lägga pussel

Diskussionen går varm. Det avhandlas beskrivande sexscener, islamofobi och huruvida det är okej att uppskatta en författare som verkar vara en “riktig skitstövel”.

Det bjuds på kaffe och biskvier.

— Vi har läst samma bok men har olika upplevelser och erfarenheter. Det är som att vi lägger ett pussel tillsammans, säger bibliotekarien Sara Dahlin.

Och damerna, alla över 65 år, är inte fel ute när de menar att läsningen bidrar till att hålla dem i gång. I en ny studie pekar forskare på att hjärnans försämrade kognition inte bara är en del av det naturliga åldrandet, vilket länge varit den gängse uppfattningen.

Slutsatsen i studien, som publicerats i tidskriften Science Advances, är att om hjärnan hålls aktiv kan nedgången av de kognitiva funktionerna skjutas upp. Kognitionen blir ofrånkomligen sämre med åren, men den verkar kunna hållas i form under längre tid om du aktiverat den genom att exempelvis läsa eller lösa mattetal.

— Studien är intressant eftersom den tittat på samma individer vid olika tidpunkter och inte bara jämfört olika åldersgrupper med varandra, säger Erika Jonsson Laukka som forskar om kognitiv hälsa och åldrande vid Karolinska institutet.

Lösa mattetal

Tidigare forskning har visat att varje generation presterar bättre på kognitiva tester än tidigare. Det har kopplats till att utbildningsnivåerna under många år stadigt har höjts.

I den nya studien såg man också att de med mer intellektuellt krävande yrken bibehöll sina kognitiva förmågor längre än de med mindre kvalificerade arbeten. Men även de som läste och räknade på fritiden tycktes kunna bromsa nedgången av just dessa förmågor.

Studien baseras på personer mellan 16 och 65 år. De har vid olika tillfällen med cirka tre års mellanrum gjort kognitiva tester och svarat på frågor om hur ofta de ägnade sig åt uppgifter som att räkna och läsa och vad de jobbar med.

Av studiens resultat framgår bland annat att personer med högre utbildning och mer akademiskt inriktade yrken fortsatte öka sin kognitiva förmåga fler år efter 40 jämfört med de med kortare utbildning.

— De som har en hög utbildningsnivå från början har också högre sannolikhet att ha olika intellektuella hobbies och aktiviteter när de blir äldre. De är mer aktiva och åldras långsammare, säger Erika Jonsson Laukka.

Hon påpekar att en annan avgörande faktor är att vara fysiskt aktiv.

— Det är bra för vår hjärnhälsa att vi rör på oss. Den som tar sig till en aktivitet, rör ju på sig också, det blir dubbelt positivt, säger Erika Jonsson Laukka.

Två typer av kognition

Hjärnans kognitiva förmågor kan delas upp i två sorter. Det finns de kristalliserade som är vår kunskapsbank som ordförråd, fakta, och expertis vi skaffar oss. Mycket av detta byggs under första delen av våra liv, men de fortsätter att utvecklas till exempel i yrkeslivet eller inom en hobby.

Den andra typen av kognition är flytande förmågor. Den handlar om hur vi resonerar, tänker och hur vi gör när vi ställs inför helt obekanta uppgifter. Dessa går till viss del att öva på men är också genetiskt betingade.

— Den typen av kognitiva förmågor är mer åldersbetingade och för många toppar den i 25-30-årsåldern för att sedan gå ner, säger Erika Jonsson Laukka.

De kristalliserade förmågorna är mer resistenta och kan vara välbevarade ända upp i 80-årsåldern.

— Det går ju också utmärkt att lära sig nya saker, som ett språk för att stimulera hjärnan, säger Erika Jonsson Laukka.

På Stockholms stadsbibliotek är det dags att runda av för den här gången. Nästa bok blir "En dåres försvarstal" av August Strindberg.

— Det är som att nya tankar väcks och att hjärnan öppnar sig lite när man läser och diskuterar, säger Christina Sigerbro.