Samtyckeskrav bör införas för användning av särskilt integritetskänslig teknik inom socialtjänst och LSS-verksamhet, enligt en statlig utredning. Gemensamt för den här typen av behandling av personuppgifter är att den är mycket privat, säger utredaren David Törngren.
Det kan exempelvis röra sig om användning av digital nattillsyn med kameror, madrasser med inbyggda sensorer som larmar om någon lämnar sängen, eller gps som övervakar var en person befinner sig.
Om personen har en nedsatt beslutsförmåga och inte kan ge samtycke måste en personcentrerad bedömning göras, enligt förslaget. Den ska ta utgångspunkt i personens vilja och behöver utredas på olika sätt, bland annat genom kontakt med anhöriga.
— Vi har eftersträvat en ordning som är så lik ett samtycke som möjligt, säger Törngren.
Utredningen klargör även att annan digital välfärdsteknik, som inte är att betrakta som särskilt integritetskänslig, får användas vid alla insatser.
— Vi bedömer inte att det finns ett generellt hinder för att använda digital teknik, men i dag upplever man en stor osäkerhet i kommunerna. Därför ser vi ett behov av ett generellt förtydligande.
Syftet med utredningen har varit att fler ska kunna ta del av insatser med digital välfärdsteknik genom att klargöra den rättsliga osäkerhet som har gällt på området. Framför allt har osäkerheten gällt för personer med nedsatt beslutsförmåga.
— Detta är en viktig pusselbit för att välfärdstekniken ska kunna komma alla till del. Mer digital teknik till fler kan ge möjlighet till en ökad frihet och en ökad trygghet, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när hon tar emot utredningen vid en pressträff.
