Regeringen vill riva sekretessen mellan alla landets myndigheter för att motverka fusk och kriminalitet. Flera aktörer, bland annat facket som samlar Sveriges socialsekreterare, är kritiska.
En generell sekretessbrytande bestämmelse föreslås införas i lagen. Det innebär att en ny huvudregel blir att myndigheter ska kunna dela information.
— Det här är ett väldigt viktigt steg vi tar i dag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
— Vi vet att det är så att uppgifter som finns hos en myndighet i många fall är helt avgörande för att en annan myndighet ska kunna agera.
Sekretessen kring enskilda ska få brytas om det kan bidra till att utreda och motverka brottslig verksamhet, eller för att upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar.
Ett praktiskt exempel skulle kunna vara informationsutbyte mellan skola, länsstyrelser, kriminalvård och polis, eller mellan kommuner när en person flyttar mellan olika platser.
Lagförslaget omfattar alla myndigheter och kommuner, och även regioner. Viss känslig sekretess, som till exempel rör sjukvården, ska dock inte få brytas, men däremot sekretess inom socialtjänsten. En intresseavvägning måste göras innan en uppgift lämnas ut.
Just sekretessen har setts som ett stort hinder i kampen mot bland annat välfärdsbrottsligheten och regeringen har luckrat upp den i flera steg. I början av april trädde till exempel en ny lag i kraft som innebär att bland annat socialtjänsten och skolor måste lämna uppgifter till polisen.
Men det har också kommit kritik mot förslaget som nu läggs fram. Myndigheter som sysslar med skydd för integriteten pekar på "betydande risker" för att uppgiftsutlämnandet blir mer omfattande än vad som är nödvändigt, och att förslaget innebär stora risker för intrång i den personliga integriteten.
— Det här är en stor förändring. Däremot så ser jag att det är en förändring som är helt nödvändig givet hur samhället har utvecklats och de behov som finns. Myndigheter och olika aktörer i kommuner efterfrågar det här väldigt starkt, säger Strömmer.
Han anser att lagstiftningen, så som den har utformats, är rättssäker.
Akademikerförbundet SSR, som samlar många av landets socialsekreterare, är dock mycket kritiskt och anser att förändringen "slår sönder" tilliten till socialtjänsten.
"Alltför många människor kommer inte att söka socialtjänstens hjälp om de vet att alla uppgifter om dem hamnar direkt hos polisen", säger ordförande Heike Erkers i en skriftlig kommentar.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december i år.
