Den svenska uppskjutningsbasen Esrange är redo för nästa steg i rymd-racet. Trots att uppskjutningen av en satellitbärande raket försenats är man hoppfull. Sverige ska fortsätta vara ett ledande land när det gäller rymdteknologi, säger statsminister Ulf Kristersson (M) vid ett besök på anläggningen.
Drygt fyra mil öster om Kiruna, långt från tätbebyggelse, ligger Esrange som är Sveriges enda rymdbas. Härifrån skjuts i dag två typer av farkoster upp – sondraketer och stratosfäriska ballonger.
Anläggningen drivs av rymdbolaget SSC som har bland andra europeiska rymdorganisationen ESA och privata bolag som kunder, exempelvis från USA.
— USA är ett av de ledande länderna när det gäller all rymdteknologi, men vi ska inte vara blyga själva. Ett av många skäl att utveckla en svensk förmåga är att göra oss mer oberoende, säger Ulf Kristersson.
Nyligen sköts en satellitbärande raket upp från basen Andöja i Nordnorge. Det beskrevs som att Sverige förlorat rymdkapplöpningen mot Norge eftersom det tyska bolaget Isar Aerospace som gjorde uppskjutningen gjort testskjutningar från Esrange.
Men Charlotta Sund, vd och koncernchef på SSC, ser det inte som ett misslyckande.
— Jag skulle säga att vi har ett gott samarbete med Norge och vi har olika styrkor. Visst är det en marknad men jag tror att vi gynnar varandra. Rymdindustrin är inte så stor och min bild är att den är väldigt vänlig, säger hon.
Att ingen satellitbärande raket ännu skjutits upp från Esrange beror bland annat på förseningar hos den sydkoreanska raketleverantören som skulle varit först ut. Nu arbetar SSC med den amerikanska leverantören Firefly.
— När det handlar om rymden pratar vi om långa tidshorisonter. Men jag tror att vi om några år kommer att ha möjlighet att skjuta upp satelliter härifrån, säger Charlotta Sund.
Exempel på vad som skjutits upp från Esrange är stamceller för att undersöka hur de reagerar i tyngdlöshet.
I höstas beslutade regeringen att ge Försvarsmakten en miljard kronor fram till 2032 för att kunna utveckla sin rymdförmåga. Det handlar bland annat om att bygga ut infrastrukturen vid Esrange och möjliggöra uppskjutning av flera satelliter i rymden.
— Sverige har länge haft en tät position och nu gäller det att vidmakthålla och utveckla den. Rymden är otroligt viktig och växer i betydelse, säger Ulf Kristersson.
Esrange har varit i drift sedan 1966. Swedish Space Corporation (SSC) tog över anläggningen 1972.
Anläggningen används för närvarande bland annat av forskare för att skjuta upp sondraketer för mikrogravitations- och atmosfärsforskning samt ballonger på hög höjd för astronomi, atmosfärsforskning och nedsläppstester av rymd- och luftfarkoster.
Esrange rymmer också en av världens största civila satellitmarkstationer.
Från Esrange sänds två typer av farkoster upp: sondraketer och stratosfärsballonger. Sondraketer sänds upp till övre atmosfären, upp till 900 kilometers höjd, för att göra mätningar på plats och/eller faller sedan ner i tyngdlöshet för att utföra tyngdlöshetsexperiment. Namnet sondraket kommer från att de ursprungligen sonderade atmosfären.
Exempel på vetenskapliga experiment som testats är stamceller som skickats upp i tyngdlöshet.
Källa: Rymdstyrelsen, SSC
