Svårare att ändra grundlagar och mer självständiga domstolar. Det är förslagen i en proposition som nu lämnas till riksdagen.
— Vi ser hur det fria öppna samhället ifrågasätts eller utmanas i andra länder, det går inte att ta för givet att vår framtid ska kännetecknas av samma stabilitet som hittills, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.
Syftet med det lagförslag som i dag ska lämnas över till riksdagen är att stärka skyddet av demokratin.
Det bygger i sin tur på de förslag som lämnades av 2020 års parlamentariska grundlagskommitté, där samtliga åtta riksdagspartier ingick.
Lagförslaget består av två delar. Den ena handlar om processen när en grundlag ändras. Det första beslutet, som fattas före ett riksdagsval, ska precis som i dag kunna fattas med enkel majoritet i riksdagen.
Men det andra beslutet efter valet ska kräva kvalificerad majoritet om två tredjedelar.
Den andra delen i lagförslaget syftar till att stärka domstolarnas oberoende gentemot regeringen och att stärka oberoendet för varje enskild domare.
Bland annat ska antalet justitieråd i högsta domstolarna skrivas in i grundlagen, till ett spann på mellan 12 och 20 stycken.
— Just att laborera med antalet domare kan vara ett sätt att skapa utrymme att trycka in domare som man gillar, eller för den delen att minska antalet domare kan vara ett sätt att bli av med domare man ogillar, säger Gunnar Strömmer.
Det ska enligt förslaget också införas en särskild paragraf i regeringsformen om att domstolarna är oberoende.
Utöver det ska enbart myndigheter under riksdagen kunna utöva tillsyn över domstolarnas verksamhet. Justitiekanslern, som är en myndighet under regeringen, ska inte längre ha den rollen.
Dessutom föreslås att den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna, i dag Domstolsverket, ska få en mer självständig roll gentemot regeringen.
— Det handlar om att öka avståndet från den exekutiva makten, det vill säga regeringen, säger Strömmer.
Enligt förslaget ska myndigheten ledas av en styrelse, där en majoritet ska vara eller ha varit ordinarie domare. Myndigheten ska dock fortfarande få anslag från regeringen.
— När kommittén vände och vred på den här frågan kom man fram till att det inte fanns någon annan praktisk ordning, säger Strömmer.
