Många nyutbildade står utan jobb

Flera nationella gymnasieprogram är rena utslagningsmaskinerna från arbetsmarknaden och få leder till jobb, enligt en ny undersökning.

Lärarförbundet ser lärarbristen som orsak, medan utbildningsministern vill skärpa kraven på kommunerna.

– Det är en djungel av utbildningar och det är viktigt att göra rätt och övervägda val. Utbildningarna är viktiga leverantörer till privata företag. Det här är en extremt viktig fråga för våra företag, en överlevnadsfråga, speciellt med dagens situation, säger Kristina Scharp, utbildningsansvarig i Svenskt Näringsliv.

I den undersökning arbetsgivarorganisationen beställt av Statistiska centralbyrån är arbetslösheten störst efter barn- och fritidsprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet där över hälften, 51 procent, av dem som gick ut 2001 fick arbetslöshetsersättning något av åren 2004-2006.

Men skillnaderna är stora landet runt. Exempel finns på utbildningar som lett till 100 procents arbetslöshet, men också sådana där så gott som alla fått jobb.

Enligt Lärarförbundet beror skillnaderna på bristen på behöriga yrkeslärare. Var fjärde lärare på de kommunala gymnasieskolorna saknar rätt utbildning och ännu fler, så många som hälften, på de fristående gymnasieskolorna. Det påverkar framåtblick mot högre studier och arbetsmarknad.

– Det är klart att en behörig lärare har bättre förmåga att arbeta med lärandet i samverkan med arbetslivet, säger Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande för Lärarförbundet.

Utbildningsminister Jan Björklund, (fp), tycker dock inte att det hänger ihop.

– Om man rekryterar en 40-årig byggarbetare för en byggutbildning finns det så klart yrkeskunskap och branschkännedom. Men den som redan har en gedigen yrkesutbildning ska inte behöva gå en hel ny utbildning för att bli behörig. Vi måste ha ett "snabbspår" för dem.

Förslag om en ny yrkeslärarutbildning ska lämnas till riksdagen.

Skrivet av: