Nu får eliteleverna gräddfil

De elever som gör bra ifrån sig på särskilda test får en plats i de så kallade elitklasserna i högstadiet från och med nästa år, uppger Svenska Dagbladet.

Förändringen har länge varit en käpphäst för folkpartiet och dess partiledare, utbildningsminister Jan Björklund.

Tidigare har det varit förbjudet med antagningsporv i teoretiska ämnen på högstadiet. Men Björklund menar att man måste få utlopp för begåvning i till exempel matematik på samma sätt som man får gå i särskild musikskola om man är duktig på att sjunga.

– Alla elever i skolan, även de allra mest studiebegåvade, har rätt att få utvecklas och lära sig mer. Det har i decennier funnits en socialdemokratisk jantelag i svenskt skolväsende, som dragit en våt filt över den här typen av initiativ. Det är dags att bryta med det, säger Jan Björklund till SvD.

– Det är inte konstigare än att man har antagningsprov på musikutbildningarna på Adolf Fredrik, det har vi haft i årtionden, säger Jan Björklund.

Bäst i test

Och hösten 2012 inleds således det första försöket med så kallad spetsutbildning för elever i årskurs sju till nio. Och bäst i test får tillträde till eliten. En annan antagningsprocess är inte bra, menar utbildningsministern.

– Då kommer man att få ambitiösa föräldrar som tvingar in elever som egentligen inte har förmågan, och därför slås ut. Antagningsprovets syfte är att garantera att om man går in detta ska man ha förutsättningar att klara av det.

Spetsklasserna kommer inte att behöva följa grundskoletimplanens fördelning av undervisningstid. Eliteleverna får också plugga in och ta betyg i gymnasiekurser.

– De här eleverna når grundskolans slutmål redan i sjuan eller åttan, och ska inte behöva sitta och rulla tummarna, säger Jan Björklund till SvD.

Fp-ledaren menar att elitklasserna tillhör framtiden.

– Jag ser framför mig att det här kommer att permanentas. Vi ska ha detta för framtiden.

"Mycket skrik"

Men socialdemokraterna är kritiska.

– Det är fel väg att gå att införa en sortering av elever väldigt tidigt, i ett läge där svensk skola har växande segregation och sjunkande kunskapsresultat. Det här riskerar att skapa en växande klyfta och sänka kunskapsresultaten ytterligare, säger partiets utbildningspolitiske talesperson, Mikael Damberg till SvD.

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, menar att det är ”mycket skrik för en väldigt liten verksamhet”.

– Du ska kunna bli specialist i matematik, i svenska, i språk, men ambitionerna måste vara större än så här. Utbildningen måste erbjudas nära där eleverna bor. Risken är att alla begåvade, duktiga tolvåringar faktiskt inte är mogna att flytta hem ifrån.