Lördag 15 Mars 2025
Rapporter visar att antibiotikaresistensen ökar. Husläkarna måste därför jobba mer aktivt för att minska utskrivningen av antalet antibiotikarecept.
Antibiotika har till viss del slutat hjälpa.
Fler och fler bakteriestammar har utveklat motståndskraft mot läkemedlet. En mängd olika infektioner ska kunna botas med antibiotika, men det är inte alla som tänker på biverkningarna.
Enligt sajten antibiotika eller inte så rubbas kroppens bakterieflora vilket kan leda till bland annat svampinfektion och ett sämre försvar mot halsinfektioner. En enda antibiotikakur gör att man kan ha kvar resistenta bakterier i tarmen i upp till två år.
Nu höjs röster mot läkarnas lätthet till att bota patienterna med antibiotika. Johan Carlson, generaldirektör på Smittskyddsinstitutet och Göran Stiernstedt, direktör vid SKL, skrev i måndags på DN Debatt om behovet att upplysa läkare och patienter att minska användningen av antibiotika.
Vad gör husläkarna för att minska utskrivningen?
– Vi försöker följa aktuella riktlinjer och endast ge antibiotika när det är medicinskt indicerat. Vi följer våra förskrivningsmönster regelbundet och ser hur mycket vi förskriver jämfört med andra mottagningar samt hur väl vi följer de riktlinjer som finns, säger Thomas Marmolin, läkare på Kungsholmsdoktorn, till Nyheter24 och fortsätter:
– Vi har patientbroschyrer med information om vad en förkylning är och varför inte antibiotika hjälper.
På Medicin Direkt i Östersund svarar man att de följer Läkemedelsverkets och Stramas rekommendationer.
Mats Erntell på Strama, som bland annat jobbar mot ökad antibiotikaresistens, menar dock att det inte finns några krav på antibiotikarecept som läkarna är tvugna att följa.
– Däremot så finns det vissa rekommendationer som experter från Strama har varit med och tagit fram tillsammans med Läkemedelsverket. Gällande läkemedelsföreskrivningar vid exempelvis urinvägsinfektion, hudinfektioner och så vidare, säger Erntell till Nyheter24.
Nödvändigt behov att minska användningen
Johan Carlson och Göran Stiernstedt menar att för att öka patientsäkerheten så är målet att få ner antalet antbiotikarecept per år, från dagens riksgenomsnitt på 382 recept per 1 000 invånare till 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.
En hänvisning som både läkare och patienter förväntas uppmärksamma.
Webbplatsen antibiotikaellerinte.se ger kunskap till läkare, patienter och allmänheten om antibiotika.
På DN Debatt listar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Smittskyddsinstitutet, SMI vad den enskilde personen kan göra för att inte bruka antibiotika i onödan och samtidigt minska smittspridning:
- Tvätta händerna.
- Stanna hemma vid sjukdom, så minskar risken att andra smittas.
- Vid läkarbesök, hos tandläkaren eller veterinären - se till att fråga ifall antibiotika verkligen är nödvändigt.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
