Veckans inne- och utelista

Att tala i termer av "inne" respektive "ute" är något som får fler än oss på redaktionen att minnas det förvirrade 90-talet. Men listningsmetoden står sig fortfarande stark i konkurrensen och det finns få bättre sätt att sammanfatta veckan på. Här är de allra viktigaste under vecka 4:

INNE

1. Stefan Löfven

Ett otroligt tråkigt tal, som påminner om vilken god retoriker Håkan Juholt trots allt är, och en allmänt rätt grå aura till trots: Stefan Löfven är namnet på allas läppar just nu och för första gången i hans liv har journalisterna lärt sig hur han stavar sitt efternamn. Löfven kanske inte är en vrålkul kille att lyssna på men att bli S-ledare över huvud taget är modigt nuförtiden och Löfven är inne bara därför.

2. Demonstranterna i Polen

De protesterar mot Acta-avtalet så som svenskarna en gång protesterade mot FRA-lagen. Det ska premieras och även om det den gången gick åt skogen i Sverige finns det hopp om att det ska gå bättre på EU-nivå. Acta-avtalet gäller ju som bekant inte bara i Polen utan även i Sverige och demonstranterna som gör frågan inne, aktuell och diskuterad har en given plats på listan.  

3. Nyheter24

Nej, vi ska inte hylla oss själva och bli stöddigt skrytsamma eller uppblåsta men vi måste ju få vara med på innelistan när vi just slagit läsarrekord och numera har över 600 000 unika läsare i veckan på Nyheter24.se. Det är inte fy skam! 

4. Iris Melander

Stefan Löfvens mamma var först av alla med att faktiskt bekräfta att Löfven skulle bli den nye partiledaren. Sedan charmade hon hela Sverige i intervju efter intervju med begränsad hänsyn till vad som är "taktiskt smart" och vad som är offentligt. Iris Melander är modern i allt sittt ointresse av modernitet.

5. Alf Svensson

När Kristdemokraterna krisar kommer gamle Alf in och styr upp och lagar relationen mellan de bråkande falangerna. I helgen avgörs striden mellan Hägglund och Odell och utan Svenssons diplomati finns det knappt något parti kvar till på måndag. Han har fortfarande makt, den gamle.

UTE

1. Europakten

De två största partierna är nu överens om svenskt deltagande i den så kallade Europakten. Gemene man vet knappt vad det är och nästan ingen vet exakt vad den kommer att innebära på sikt. Hur stort inflytandet blir över svensk politik och över vår nationella budgetprocess? Oklart. Men vi får i alla fall en "plats vid bordet" - som om det skulle vara värt vad som helst. Europakten känns ute. Framför allt för att den är så illa förankrad och för att kunskapen om den är så obefintlig.  

2. Mats Odell

Han har slagits tappert för att ta över makten inom Kristdemokraterna och för att besegra Göran Hägglund, vars främsta tillgång tycks vara att tappa väljare långsamt. Men Odell, jämförelsevis moralistiskt radikal, kommer inte att vinna matchen i helgen och han gör sig därför till självklar på utelistan.