Så äcklig blir du på väg till jobbet

Morgonen kanske börjar med en dusch följt av nytvättade kläder och petade naglar, men renheten är minst sagt kortvarig. Värst är det för storstadsbor som kan få det svårt att ens hinna komma till jobbet innan ett mastigt möte med smuts och bakterier hunnit slå till.

Det börjar redan utanför ytterdören. Luften som är full av kvävedioxid och farliga partiklar (som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägsbesvär) dras snabbt ner i lungorna, och det blir ännu värre om man stressar.

På plats i tunnelbanan, efter att ha passerat rökarna utanför ingången, börjar nedsmutsningen på allvar. Oavsett om du sitter eller står upp är det oundvikligt att inte komma i kontakt med bakterier. Störst smittorisk är det vid direktkontakt med medpassagerarna men den fasta interiören är långt ifrån ofarlig. Värst av allt är sätena - där kryllar det av mindre angenäma bakterier.

Eller vad sägs om till exempel tarmbakterier, hudbakterier och streptokocker?

– Sätena är det som det växer mest på. Men det är inte så många som slickar eller har händerna på sätena, säger städexperten Marie-Louise Danielsson Tham, känd från teveprogrammet Rent Hus, till Nyheter24.

Varje dag reser omkring 700 000 personer med SL. Men trots att sätena innehåller mest skit är det där som rengöringen är sämst.

– Sätena tvättas fyra gånger per år, medger Rasmus Sandsten, pressansvarig MTR som ansvarar för Stockholms tunnelbana.

Samma sak gäller bussätena.

– Ryggstöd och säten rengörs eller byts vid behov, säger Johan Nordfjäll, pressekreterare på Keolis som äger innerstadsbussarna.

Mobiltelefon med tarmbakterier

Efter den trevliga turen i kollektivtrafiken väntar sista biten till arbetsplatsen. Kanske genomförs den mindre lyckade kombinationen av att först knappa på mobilen och sen fräscha upp andedräkten genom att stoppa in ett tuggummi? Munnen hade dock varit fräschare om gummit skippats - de flesta mobiler bär nämligen på någon form av bakterie, som bland annat tarmbakterien e-koli.

På plats på arbetet väntar kollegornas bakterier och förkylningar, halvdiskade kaffekoppar och tangentbord täckta med bakterier (en del kan innehålla lika många som en toalettsits).

Betyder luften, kollektivtrafiken, mängden människor och typen av jobb att storstadsfolk är skitigare än landsortsbor?

– Ingen aning. Om man tänker landsortsbor som bönder så kommer man i kontakt med djurens bakterier. I städer är man mer i kontakt med andra människors virus, och där vet man ju att sjukdomarna ökar när man exempelvs packar ihop många barn på dagis, säger städexperten Tham.

Hon får medhåll av Anders Wallensten, läkare på Smittskyddsinstitutet.

– Det kan jag inte uttala mig om annat än att på landet blir du smittad av djur och natur och i stan där det är fler människor blir du smittad av dem, säger han till Nyheter24.

Huruvida skiten i omgivningen gör storstadsbor mer immuna mot människor och landsortsbor mot djur finns det inga forskare som kan svara på. Inte heller vet man om det är hälsofarligare (annat än luften) att bo i stan än på landet, eller om vissa personer är skitigare än andra.

Det enda man med säkerhet vet är att bästa sättet att skydda sig mot skiten är att tvätta händerna.