Samtidigt som hatbrotten i Sverige minskar så ökar brotten med rasistiska motiv.
Under de senaste åren har antalet anmälda hatbrott i regel minskat, men det finns ett undantag. Hatbrotten, särskilt mot afrikaner och romer, har ökat.
I år är det även valår, en tid då hatbrotten blir ännu vanligare.
– I valtider, när alla åsiktsyttringar blommar upp, intensifieras hatbrotten, säger Daniel Godman, på hatbrottsgruppen i Stockholm City, till polisen.se.
"Orkar inte anmäla"
Enligt polisen är det i dag få som anmäler hatbrott, dels för att de har en kämpig vardag och inte orkar och dels för att förtroendet för polisen är skadat.
– De som utsätts för det har ofta mycket fördomar att kämpa med i vardagen och orkar inte anmäla, säger Godman.
"Framstår som att polisen inte gör det de ska"
Håkan Sandahl är länspolismästare i Jönköping och den som genomför regeringsuppdraget att utveckla polisens hatbrottsarbete. Något som enligt polisen själva varit problematiskt att förena med det faktum att de till exempel har gett demonstrationstillstånd till nazistiska Svenskarnas parti under året. Sandahl i sin tur menar att debattörer till viss del är medskyldiga till polisens minskande förtroende.
– Debattörer har då påstått att polisen inte ingriper mot hets mot folkgrupp, även om det inte är hets mot folkgrupp. Det blir ett stort problem eftersom det då framstår som att Polisen inte gör vad den ska, säger han.
"De använder inte hakkors"
Polisen menar att dagens rasistiska grupper är noggranna med att inte gå över gränsen för vad som räknas som hatbrott.
– Även om de har samma åsikter, utrycker de sig inte på samma sätt som för 15 år sedan. De använder inte hakkors och gör inte Hitlerhälsningar offentligt, skriver polisen på sin hemsida och menar att juridiken och det allmänna rättsväsendet därför ibland inte går ihop, säger Sandahl till polisen.se.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.