Därför heter det fettisdagen – och därför äter vi semlor

Semlorna är överallt på fettisdagen, också känd som semmeldagen, men vad är grejen egentligen?

Jo, det handlar om en mycket gammal tradition som går ut på att äta mycket. Enligt kristen tradition infaller fettisdagen dagen innan fastan och därför kan det vara bra att käka extra mycket socker och fett.

Idag är det inte många som följer upp dagen med fasta men den lilla "bullen" har blivit kvar. Dagen kallas istället ofta för semmeldagen istället för "fettisdagen" som är en sammansättning av "fet" och "tisdagen".

Tisdagen kan verka som en tråkig dag för en högtid, men det finns en förklaring också till veckodagen.

Dagen ska infalla 47 dagar före påsk och påskdagen är ju alltid på en söndag. Fast det som numera är en semmelhögtid börjar enligt kristen tradition redan på söndagen, då infaller fastlagssöndagen som följs av blåmåndagen.

Semlan

Idag är semlan allt som oftast en vetebulle med grädde och mandelmassa, även om det finns varianter som semmelkladdkaka, semmel-pommes och semmelpizza.

Enligt SVT via TT finns det berättelser om att semlan uppfanns redan på 1500-talet. Då ska det ha varit munkar som gömde fläskbitar i brödstycken för att äta under fastan.

Varje år äter svenskarna omkring 40 miljoner semlor och 6 miljoner av de semlorna äts på fettisdagen.

I början av 1900-talet var det dessutom förbjudet av äta semlor någon annan dag än fettisdagen, skriver SVT via TT.

Läs också varför Nyheter24:s krönikör hatar semmeldagen och se när panelen testar de hetaste semlorna.