Rödebypappan hörs i rätten

– Jag måste få bort dem från pojkarna. Det var den sista klara tanken jag hade, sa 51-åringen i rätten på torsdagen.

Han ger ett samlat intryck och lämnar den här gången en klarare och mer sammanhållen redogörelse av händelserna natten till den 6 oktober förra året än vad han gjorde i tingsrätten.

Kvällen före skottdramat hade han svår ångest och kände sig mycket uppriven till följd av de konfrontationer han och hans fru tidigare under dagen haft med den i dag 17-årige pojke som senare skottskadades.

Han vaknade ur sin halvslummer och gick upp på toaletten. Då hörde han att sonen och hans kompis pratade om att någon skulle döda dem. Mannen rusade fram till ett fönster och såg "en massa människor" på gårdsplanen. Han drabbades av panik.

– Jag blev helt övertygad om att de tänkte döda pojkarna. Jag måste få bort dem från gräsmattan, måste få bort dem från pojkarna.

Efter det beskriver han att han drabbades av tunnelseende. Han har bara lösryckta minnesbilder av det som hände. När han kom ut uppfattade han två suddiga figurer, som gick emot honom. Han minns att han hörde en smäll, att han sprang. Han minns sedan att två pojkar låg på marken.

– Då förstår jag att jag skjutit och tänker: Herregud, vad har jag gjort?, säger 51-åringen när han hörs i hovrätten.

– Efter det minns jag inte något på kanske tre fyra dagar. Bara att jag fick reda på att en av pojkarna var döda och att jag kräktes då, rapporterar Sydöstran.

Skrivet av: