Lördag 15 Mars 2025
Idag firar den svenska rösträtten 100 år. Men det finns säkert en del saker som du inte vet om den. Exempelvis att rösträttsåldern inte alltid har varit 18. Och att en hel del svenskar fick vänta längre än 1921 för att få rätten att rösta.
Den 17 december för 100 år sedan, år 1918, kom partierna i den svenska riksdagen överens om att göra ändringar i grundlagen för att införa allmän och lika rösträtt i kommunala val. Och den 24 maj 1919 röstades de förändringarna igenom i riksdagen, enligt riksdagen.
Dessa ändringar gjorde att både svenska män och kvinnor två år senare, 1921, kunde rösta i riksdagsvalet. Samma år valdes även fem kvinnor in i riksdagen: Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring och Bertha Wellin, enligt Jämställ.
Trots att den allmänna och lika rösträtten var ett enormt steg för landets demokrati, så var det många som fortfarande inte fick rösta.
Några av de som fortfarande inte fick rösta var människor som:
Utöver alla kriterier så var rösträttsåldern högre än den är idag. Man behövde vara 23 år gammal för att få rösta, enligt Val.
Vad gäller gruppen "omyndigförklarade" så innefattade den bland annat svenskar med funktionsnedsättningar och intellektuella funktionsnedsättningar.
1945 fick de som var omhändertagna av fattigvården rösträtt.
1959 fick romer i Sverige rösträtt.
Men det skulle dröja väldigt många år, tills 1989, innan svenskar med intellektuella funktionsnedsättningar fick rösträtt, enligt Nordiska Museet.
2018 var det valdags i Sverige. Och i år var det sammanlagt 6 535 271 svenskar som röstade, enligt Val.
Om du någon har röstat så har du kanske märkt att alla valsedlar ligger helt öppet – så alla runt omkring kan se vilka valsedlar du tar med dig in i röstbåset. Varför är det egentligen så? Läs om det här.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
