I Östasien kan man redan ha nått en brytpunkt där vissa klimatförändringar inte går att återkalla. Enligt forskaren Hans Linderholm kan Sverige närma sig en liknande situation.
De onormalt torra och varma somrarna i Östasien kan vara permanenta, visar en ny studie från Göteborgs universitet.
Enligt Hans Linderholm, forskare på Göteborgs universitet och medförfattare till studien, finns det tecken på att Sverige kan vara nära en liknade situation.
– Det här är någonting man ser börjar dyka upp, säger Linderholm till Nyheter24.
Oåterkalleliga klimatförändringar, som man misstänker uppstått i Östasien, kallas för brytpunkter eller "tipping points".
Exempel på sådana är om havsisen skulle försvinna i Arktis på sommaren eller om inlandsisen på Grönland skulle smälta – alltså förändringar som är svåra eller omöjliga att omvända.
Det är även just ovannämnda brytpunkter, den smälta isen, som skulle kunna påverka Sverige.
– Det kommer påverka vädermönster som i sin tur påverkar Sverige. Då kan det bli mer extremväder som stormar och värmeböljor, förklarar Linderholm.
Linderholm är dock noggrann med att påpeka att det är svårt att säga om man är nära eller befinner sig i en "tipping point".
Han menar dock att extremväder på platser som inte brukar ha extremväder, som i fallet med Sverige 2018, kan vara ett varningstecken.
– Det finns väldigt många olika "tipping points" i klimatsystemet beroende på var man befinner sig. En del tar nog ta längre tid, andra kanske redan är här.
Kan man göra något för att bromsa utvecklingen?
– Det är ju att ta det här på allvar. Verkligen tänka på sin konsumtion som leder till utökade utsläpp av växthusgaser. Det krävs att alla hjälper till.
I studien, som har publicerats i Science, har man undersökt sambandet mellan markfuktighet, atmosfären och värmeböljor i Östasien genom att undersöka trädringar.
– Genom att kombinera observationer, rekonstruktioner och klimatmodelldata, upptäckte vi att kopplingen mellan markytan och atmosfären har stärkts i inre Ostasien under de senaste 20 åren, säger Peng Zhang, medförfattare till studien.
Han fortsätter:
– Och vi anser därför att långvarig minskad markfuktighet ger ökad uppvärmning vid markytan, vilket orsakar fler värmeböljor, som i sin tur ger minskad markfuktighet och så vidare.
LÄS ÄVEN:
