Lördag 15 Mars 2025
Vissa coronasymtom är inte lika förekommande bland patienter som smittats med den brittiska mutationen, "B117". Det är helt normalt, men lite svårt att förstå sig på – menar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi.
Tidigare i veckan meddelade Folkhälsomyndigheten att man hittat 95 fall av den omtalade, brittiska coronamutationen i Sverige.
Men mycket pekar på att den siffran egentligen är högre, då få tester görs i syfte att upptäcka muteringar.
Tester genomförda av den brittiska statistikmyndigheten markerar för tre gener i coronaviruset – N-protein, S-protein och ORF1ab. Minst N- eller ORF1ab-genen måste förekomma i ett provsvar för att testet ska räknas som positivt.
Endast S-genen är inte en tillräckligt tillförlitlig indikator på covid-19, menar brittiska Office for national statistics (ONS).
Den brittiska mutation som undersökningen baseras på har fått namnet B117. Genom förändringar i S-proteinet har laboratoriepersonalen kunnat särskilja de som är smittade av just den mutationen, från resterande.
.jpg)
Och vad kom undersökningen fram till då? Jo, att symtomen liknar varandra väldigt mycket. Vanligt förekommande bland patienterna är hosta, feber, trötthet och muskelvärk.
Men inte lika många förlorar smak och lukt, enligt undersökningen.
Så här förekommande var de olika symtomen bland patientgruppen som smittats med B117:
Hosta – Mutationen: 35,1 procent. Övriga: 28,3 procent.
Trötthet – Mutationen: 32,5 procent. Övriga: 29,1 procent.
Muskelvärk – Mutationen: 25 procent. Övriga: 22 procent.
Halsont – Mutationen: 21,9 procent. Övriga: 19,1 procent.
Feber – Mutationen: 21,7 procent. Övriga: 19,3 procent.
Huvudvärk – Mutationen: 31,5 procent. Övriga: 30,3 procent.
Diarré – Mutationen: 7,4 procent. Övriga: 6,7 procent.
Andnöd – Mutationen: 12,4 procent. Övriga: 12,1 procent.
Illamående/kräkning – Mutationen: 10,1 procent. Övriga: 10,1 procent.
Buksmärtor – Mutationen: 6,7 procent. Övriga: 6,7 procent.
Smakbortfall – Mutationen: 16 procent. Övriga: 18,9 procent.
Luktbortfall – Mutationen: 15 procent. Övriga: 18,6 procent.
Källa: Aftonbladet
Nyheter24 har varit i kontakt med Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi på Göteborgs Universitet. Han beskriver mutationer som naturliga, men svåra att förstå sig på.
– Det finns inget som kan leva utan att mutera, det är en grundförutsättning för liv på jorden. Skillnaden är att processen sker mycket snabbare i virus än i människor, säger han till Nyheter24 och fortsätter:
– Men det finns ingen virusstam som är lik en annan, så komplicerat är det.
Bergström är kritisk till att den brittiska mutationen ofta benämns just så – som en enstaka virusvariant. Så är inte fallet, menar han.
– Den brittiska varianten är en uppsättning med mutationer som uppträder tillsammans. Det är ett av oerhört många virus som cirkulerar bara i England, säger Bergström till Nyheter24.
Han anser inte heller att man behöver lägga särskilt mycket vikt vid de påvisade skillnaderna – för de är helt normala och går att koppla till något som kallas för "massignifikans".
Normalt sett ligger signifikansnivån på fem procent, eller en på 20.
– Gör du 20, eller fler jämförelser av likvärdiga grupper, då ska du kunna se en skillnad, förklarar Bergström till Nyheter24.
Att just den här mutationens symptom skiljer sig lite åt i just den här patientgruppen, det är med andra ord inga konstigheter.
– Om du gör många jämförelser så får du alltid skillnader, men det är förväntat och betyder ingenting, säger Bergström.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
