På torsdagsnatten 24 februari gick Ryssland in i en storskalig militär insats i Ukraina. Vad skulle hända om det blev krig i Sverige? Det vet vi inte riktigt. Men det finns färdiga strategier om katastrofen skulle vara ett faktum. – Vi kan inte räkna med att samhället fungerar som vi är vana vid längre, säger Christina Andersson på MSB.
Under torsdagsnatten den 24 februari gick Ryssland in i en storskalig militär insats i Ukraina. Explosioner har förekommit i både Kiev, Kharkiv, Odessa och Mariupol. Invånarna i Ukraina har vittnat om höga smällar och enligt uppgifter till CNN kan folk ha dödats. Även ryska militärplan ska ha skjutits ner av det ukrainska försvaret.
Kriget i Ukraina har resulterat i att det säkerhetspolitiska läget i de östra delarna av Europa genomgått en kraftig försämring, men hur ser läget ut i Sverige? Nyheter24 intervjuade Christina Andersson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om vad som händer om det blir krig i Sverige.
I mitten av januari påträffades ett flertal drönare över flera kärnkraftverk, flygplatser och Drottningholms slott, samt att flera ryska fartyg syntes i Östersjön. Nato fick svenska försvaret att öka sin synliga verksamhet, något försvaret kallar en beredskapsanpassning.
Tidigt under torsdagsförmiddagen den 24 februari invaderade rysk militär Ukraina med flera flygangrepp. Både soldater och civila har omkommit i attackerna, som fördöms av statschefer runt om Europa och världen.
Hur den rådande situationen kan komma att påverka Sverige inte helt klart ännu. Strax efter klockan tio på torsdagsförmiddagen kallade regeringen in till pressträff, där statsminister Magdalena Andersson (S), utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) närvarade.
Då uppgav Peter Hultqvist att Försvarsmakten vidtagit nödvändig beredskapsanpassning:
– Övningsverksamhet är planerad enskilt och med andra länder, exempelvis med Danmark och Storbritannien, säger Peter Hultqvist och fortsätter:
– Svensk försvarsmakt är beredd att agera enskilt och tillsammans med andra om vårt land hotas.
På frågan om huruvida Sverige kommer skicka soldater till Ukraina svarar Peter Hultqvist att saken inte är diskuterad.
– Frågan om militär intervention, om man svarar från internationell sida, det är inte diskuterat. Från amerikansk sida har man sagt att det inte är aktuellt, säger försvarsminister Peter Hultqvist under pressträffen.
Det är regeringen som meddelar om landet befinner sig i krig, enligt Christina Andersson som arbetar med riskkommunikation på MSB.
– Det kan ju finnas olika nivåer på det militära hotet, och när vi går från att regeringen förklarar att “nu råder krigstillstånd i landet” kommer allt som görs fokusera på att vinna kriget.
Men ett krigstillstånd inträffar oftast inte som något plötsligt, utan det är mycket som kan hända innan kriget är ett faktum, menar Andersson.
– Vi hamnar troligen inte i krig över en natt. Sannolikt sker någon form av upptrappning där samhället ställer om allt mer till att hantera en krigssituation.
Primärt är det självklart Försvarsmakten som ska försvara landet och dess territorium, men även kommuner, företag och myndigheter och alla som bor i Sverige ingår i försvaret. Andersson förklarar att det finns olika typer av krigssituationer som kan påverka landet på olika sätt.
Det skulle kunna bli så att vissa delar av Sverige drabbas, medan andra delar av landet kanske knappt märker av ett militärt angrepp. Det kan också räcka med att det blir en militär konflikt i vårt närområde så kan vi påverkas kraftigt, menar Andersson.
– Det behöver inte heller vara regelrätta militära angrepp som flyganfall utan det kan också handla om exempelvis cyberattacker som slår ut viktiga IT-system, sabotage där man slår ut allt från vägar och broar till elledningar och kärnkraftverk, eller ett terrorattentat som drabbar många människor.
En krigssituation kan komma att påverka hela samhället, exempelvis transport av viktiga varor.
För befolkningen gäller det självklart också att ställa om till den nya vardagen.
– Det kommer att bli besvärligt naturligtvis. Vi kan inte räkna med att samhället fungerar som vi är vana vid längre.
Under ett krig kan det vara så att tillgången till el och värme varierar, vilket innebär att familjer kan behöva sova i samma rum för att lyckas hålla värmen. Det kan bli svårt, eller omöjligt, att ta sig till arbete eller skola. Även tillgången till mat kan påverkas.
– Det kan resultera i att vissa affärer kanske tvingas hålla stängt tills de får fler leveranser. Och när det väl kommer en leverans så kan utbudet ändå vara kraftigt begränsat. Då får man ta det som finns, säger Christina Andersson och tillägger:
– I ett krig fungerar samhället inte normalt. Människor blir utsatta och det innebär en stor påfrestning för landet. När vi står inför ett gemensamt hot behöver vi hjälpas åt och redan i ett normalläge i vardagen börja prata om hur vi tillsammans kan förbereda oss för att klara krisen så bra som möjligt.
Andersson pekar även på att alla som kan behöver ha en hemberedskap för att kunna klara grundläggande behov som mat, vatten, värme och kommunikation i en vecka, utan samhällets stöd. Det gäller oavsett kriser och ytterst krig, menar hon.
Vid krig och höjd beredskap råder totalförsvarsplikt i Sverige, där de mellan 16-70 år som är bosatta i landet, är skyldiga att hjälpa till på olika sätt.
Enligt Försvarsmakten kan det handla om värnplikt inom militären, civilplikt inom till exempel räddningstjänsten och allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap.
Alla hushåll i Sverige fick år 2018 hem en broschyr från MSB med namnet "Om krisen eller kriget kommer". Här kan du ladda ner den, eller beställa hem den, om det är så att du inte sparat den.
Läs mer:
