Att vara partiledare för något av Sveriges riksdagspartiet kommer med mycket ansvar – och en lön som många svenskar bara kan drömma om. Men vem av partiledarna tjänar egentligen mest, och vem drar in minst pengar? Nyheter24 har hela listan.
Valet 2022 närmar sig med stormsteg och partiledarna för Sveriges riksdagspartier ska göra upp ännu en gång om makten i landet.
Även om partiledarrollen innebär både omfattande ansvar och långa arbetsdagar, särskilt under ett valår, får de nio ledarna bra betalt – även om det skiljer sig en hel del mellan partierna.
Nyheter24 har, genom dokument från Skatteverket, kikat närmare på partiledarnas löner och vem som tjänar mest respektive minst. Uppgifterna gäller 2020, vilket är de senaste uppgifterna som finns att tillgå.
Under 2020 hade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson en fastställd förvärvsinkomst som landade på 1 668 000 kronor.
Men sedan dess har hon tillträtt som statsminister och därmed får hon nu ett statsministerarvode, vilket enligt Statsrådsarvodesnämnden ligger på 2 208 000 kronor om året. Därmed är Andersson den bäst betalda partiledaren, med en lön på 184 000 kronor i månaden.
Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, hade en fastställd förvärvsinkomst på 2 122 660 kronor under 2020, vilket gav honom drygt 177 000 kronor i månadslön.
Kristersson placerar sig därmed på en andraplats i löneligan.
Ebba Busch, som är partiledare för Kristdemokraterna, hade en fastställd förvärvsinkomst på 1 709 441 kronor år 2020.
Därmed trillade det in drygt 142 000 kronor i lön till KD-ledaren varje månad.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf hade, under 2020, en fastställd förvärvsinkomst på 1 478 335 kronor. Således hade C-ledaren drygt 123 000 kronor i månadslön.
År 2020 hade Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, en fastställd förvärvsinkomst på 1 359 152 kronor.
Detta gav Åkesson ungefär 113 000 kronor i månadslön.
Liberalernas Johan Pehrson tillträdde inte partiledarposten förrän i april 2022, men har en lång karriär inom partiet bakom sig. Under 2020 hade Pehrson en fastställd förvärvsinkomst på 1 270 500 kronor, vilket motsvarar en lön på drygt 105 900 kronor i månaden.
Som partiledare lär Pehrson dock få löneförhöjning. Företrädaren Nyamko Sabuni tjänade nämligen, under samma år, 2 028 365 kronor.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund lön har förändrats rejält under de senaste åren. Han tillträdde som språkrör redan under våren 2019 och hade därför sitt statsrådsarvode under 2020. Hans fastställda förvärvsinkomst landade på 1 668 000 kronor.
När partiet lämnade regeringen återgick Bolund till arbetet som tjänstgörande riksdagsledamot och hans arvode landar därmed på 858 000 kronor per år, vilket motsvarar 71 500 kronor i månaden.
Om Bolund får någon lön från Miljöpartiet är oklart.
Märta Stenevi, Miljöpartiets andra språkrör, efterträdde inte det tidigare språkröret Isabella Lövin förrän i januari 2021. Året dessförinnan, under 2020, hade hon en fastställd förvärvsinkomst på 699 537 kronor.
När hon då blev jämställdhetsminister fick hon statsrådsarvode, vilket låg på 139 000 kronor i månaden. I november 2021 lämnade dock Miljöpartiet regeringen och därmed förlorade Stenevi sitt arvode.
Stenevi är heller inte tjänstgörande riksdagsledamot och får således inget sådant arvode. I stället lär MP-språkröret få sin lön direkt från Miljöpartiet – men exakt hur mycket är oklart.
Längst ner på lönelistan hamnar Nooshi Dadgostar, partiordförande i Vänsterpartiet, som hade en fastställd förvärvsinkomst på 856 418 kronor under 2020.
Med detta sagt har Vänsterpartiet en så kallad partiskatt, vilket innebär att företrädare för partiet, inklusive Dadgostar, måste betala en viss andel av sitt arvode till partiet.
Därför har V-ledaren, likt andra inom partiet, en månatlig lön som inte kan överstiga 29 750 kronor efter vanlig skatt och partiskatt.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.