Unga kvinnor lämnar politiken

SVERIGE. Hela 17 procent av alla Sveriges kommunpolitiker som valdes in 2010 har valt att hoppa av sitt uppdrag. De vanligaste anledningarna bakom är flytt från kommunen (27 procent) och situationen i arbetslivet (26 procent).

De som oftast hoppar av är de som är underrepresenterade bland politikerna. Det vill säga personer i åldern 18-29 år, främst kvinnor.

– Kommunpolitikens absoluta topposter får inte bli en bastion för medelålders män. Partierna har ett särskilt ansvar att vända den här utvecklingen. Samhällets mångfald måste synas tydligare på valsedlarna, sa Birgitta Ohlsson (FP), demokratiminister, på en presskonferens.

Hela 41 procent av de som hoppat av är kvinnor 18-29, visar statistiken.

Vissa företrädare lämnar dock på grund av politiska skäl. Då handlar det främst om att man tröttnat på partipolitiken i fullmäktige eller att uppdraget helt enkelt tog för mycket tid. Detta är några av slutsatserna i den rapport som Statistiska centralbyrån presenterade på tisdagen.

Sverigedemokraterna värst drabbat

Som Nyheter24 flera gånger skrivit är Sverigedemokraterna värst drabbat vad gäller avhopp. Enligt SCB:s färska siffror har 32 procent av de som valdes in på valdagen för partiet nu lämnat sina uppdrag. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet är de som har flest avhoppare efter SD.

När det gäller hot är det också SD-företrädare som är värst drabbade när politikerna själva fått svara på frågor. 42 procent av Sverigedemokraternas kommunpolitiker uppger att de utsattes för hot under 2011. Bland övriga partier ligger samma siffra på mellan 10 och 20 procent, med undantag från Kristdemokraterna. De är minst drabbade med sex procent. Något samband mellan hoten och avhoppen finns dock inte enligt rapporten.

– Det finns ett hårt socialt tryck mot våra företrädare och många tycker inte att det är värt priset, har SD:s partisekreterare Björn Söder tidigare hävdat till TT.

Flera lokala företrädare har vittnat för Nyheter24 hur de hoppat av i protest mot partiledningen och brister i den interna demokratin.