Hårda strider pågår runt Kiev. Rysslandsexperten Andreas Umland anser att Ukraina har stått emot förvånansvärt bra, men oroas över att Ryssland ska rikta vapnen mot civila. – Då tror jag att Zelenskyj väljer att kapitulera, säger han.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visade sig på lördagsmorgonen i regeringskvarteren i Kiev och uppmanade ukrainarna till fortsatt kamp.
Hårda strider har rapporterats under natten, men hittills har huvudstaden hållit emot. Hur länge motståndet kan fortsätta är svårt att avgöra, säger Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid Försvarshögskolan.
— Man har hållit stången bättre än man trodde, och Ryssland förväntade sig kanske mindre motstånd vilket har lett till större förluster. Men vad jag sett har bara en tredjedel av de ryska stridsgrupperna gått in, så det kommer fler vågor. Det största slaget om Kiev har inte börjat än.
Även Andreas Umland, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, tror att Ryssland missbedömt det ukrainska motståndet.
— Kanske fanns det en felaktig uppfattning om att befolkningen i Ukraina skulle välkomna dem, säger han.
Andreas Umland oroar sig nu för att Vladimir Putin ska tappa tålamodet, och tror att Ryssland överväger att rikta tungt artilleri och missiler, vapen som hittills använts mot militära mål, direkt mot civil bebyggelse.
— Jag utgår ifrån att det alternativet ligger på bordet. Det skulle leda till stor blodspillan, och då är det antagligen över snart. Om Ryssland inleder en massaker med massiva bombningar mot civila i Kiev så tror jag att Zelenskyj väljer att kapitulera.
Samtidigt vore det en riskfylld manöver. Utbrett våld mot den ukrainska civilbefolkningen skulle inte ses med blida ögon av den ryska befolkningen, säger han, och drar en parallell till bombningen av Tjetjeniens huvudstad Groznyj, som 1999 jämnades med marken under det andra Tjetjenienkriget.
— Tjetjenerna hade ett väldigt dåligt rykte i Ryssland, och det fanns ett stort kulturellt avstånd. Men folket, och även delar av militären, skulle antagligen tycka att det vore att gå alldeles för långt att göra likadant med Kiev.
Enligt Andreas Umland är den ukrainska försvarsviljan stor. Han tror inte att motståndet påverkas nämnvärt om Kiev faller, annat än att komplicera ledningen och koordineringen av de militära styrkorna.
— De militära enheterna i andra delar av Ukraina kommer inte att ge upp utan en order från Zelenskyj, vilket han inte kommer att ge. Kampen kommer fortsätta.
Enligt Umland står det bortom allt tvivel att Ryssland vill byta ut ledarskapet i Kiev. Men det, tror han, är lättare sagt än gjort.
— Ukrainarna sparkar konstant ut sina presidenter. Ryssarna kan tillsätta bäst de vill, men ingen kommer att följa deras order. Man kan tvinga människor till lydnad med en terrorregim, men det kräver väldigt mycket militära resurser i ett så stort land som Ukraina, så det är också osannolikt.
— Alternativet vore kanske någon typ av kompromiss kring Donbass, men det är svårt att veta vad Putin skulle acceptera.
