Vi har visst gjort vad vi behöver, tycker Ungerns justitieminister när övriga EU snart ska avgöra om landet ska få ut sina EU-stöd eller inte.Det går åt rätt håll, anser Sveriges EU-minister Jessika Roswall.
Som vanligt stod Ungern och justitieminister Judit Varga i centrum när EU-ländernas EU-ministrar samlades till möte i Bryssel.
På fredagens agenda stod ännu en utfrågning i den så kallade artikel 7-process som pågår, om huruvida Ungern uppfyller grundläggande principer när det gäller rättsstaten och demokratin.
— Hon hade en väldigt lång och bra inledning där hon visade på flera punkter där de har gjort förändringar i olika lagstiftning. Man har en god relation och diskussioner med kommissionen om hur de här sakerna kommer att uppfyllas, berättar EU-minister Jessika Roswall (M) efteråt.
Samtidigt kretsar det mesta intresset just nu kring en annan EU-process mot Ungern. Där handlar det om EU-kommissionens förslag från i september om att hålla inne motsvarande 80 miljarder kronor i stöd till landet, på grund av oro för bekämpningen av korruption och bedrägerier.
Judit Varga ska på lördagen formellt svara brevledes till EU-kommissionen och anser att Ungern lyssnat och gjort rätt.
— Jag är väldigt optimistisk. Vi är helt i linje med kommissionens förslag. Vi är på rätt spår för att hitta en framförhandlad kompromiss, sade hon på väg in till fredagens möte.
EU-parlamentet håller dock inte med. De fyra tyngsta partigrupperna höll en presskonferens i torsdags där man manade kommissionen och EU-länderna att fortsatt hålla emot.
Hur medlemsländerna kommer att ställa sig är mer ovisst.
TT: Kommer Ungern att få sina pengar till jul?
— Det vet inte jag, säger Jessika Roswall.
Kommissionen väntas komma med sin syn på vad Ungern gjort den 29 eller 30 november. Därefter blir det upp till EU-ländernas finansministrar att fundera över om pengarna ska betalas ut eller inte.
Samtidigt som Ungern väntar på sina pengar står landet på tvärs med övriga EU i en rad tunga frågor. Man har stoppat införandet av en gemensam miniminivå för bolagsskatt, säger nej till nya EU-lån till stöd för Ukraina och talar högt om att man inte vill ha fler sanktioner mot Ryssland och helst vill låta de nuvarande löpa ut.
Kritikerna anklagar de styrande i Budapest för att använda frågorna som förhandlingsvapen – och pekar även på att Ungern är det enda EU-landet som ännu inte ratificerat Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.
Något sådant sägs dock inte offentligt av Ungern. Och i Sverige vill regeringen inte koppla ihop frågorna.
— Det är helt olika processer, som jag inte tycker att man ska blanda ihop alls, säger Jessika Roswall i Bryssel.
Under arbetet med EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 enades medlemsländerna om att införa en särskild rättsstatsmekanism som ska göra det möjligt att stoppa EU-pengar till medlemsländer som inte uppfyller grundläggande rättsstatsprinciper. Formellt ska pengarna kunna hållas inne för att undvika missbruk av EU-medel.
Beslut om åtgärder mot ett land ska kunna tas av EU:s ministerråd om det finns stöd från en kvalificerad majoritet, det vill säga minst två tredjedelar av medlemsländerna.
Polen och Ungern har skarpt motsatt sig mekanismen och drivit den till EU:s domstol, som dock fastslog i februari i år att den antagits på ett korrekt sätt, inom ramen för EU:s befogenheter.
