Fredag 28 Mars 2025
Den stora kompromissen på den irländska ön firas under hot om våldsdåd.Världsledare samlas med hopp om att ett relativt lugn ska bestå bortom Långfredagsavtalets 25-årsdag.
En stolt "ättling till Blewitts från grevskapet Mayo och Finnegans från grevskapet Louth" är på väg till Belfast och Dublin. USA:s president Joe Biden går främst i ledet av dignitärer som vill vara med och högtidlighålla att det så kallade Långfredagsavtalet fyller 25 år.
Avtalet, som ingicks på Långfredagen 1998, hejdade den våldsamma konflikt som hade härjat i flera årtionden mellan unionister (som vill tillhöra Storbritannien) och republikaner (som vill ena Irland).
Irlands premiärminister Leo Varadkar och Storbritanniens dito Rishi Sunak lovar bägge att Biden får varma välkomnanden – i ett läge där alla vill betona betydelsen av den gamla kompromissen.
Långfredagsavtalet nåddes efter långa förhandlingar.
— Där fanns ledare som var beredda att ta politiska risker personligen för att stå upp emot de motsträviga delarna i sina egna partier, för att kunna gå framåt, säger Storbritanniens dåvarande premiärminister Tony Blair, som undertecknade avtalet, när han blickar tillbaka i en ny BBC-dokumentär.
Hans irländske motpart i avtalet, den dåvarande premiärministern Bertie Ahern, säger till Irish Mirror att avtalet har fungerat bra, men han bekymras av hur anhöriga till dödsoffren ska tas omhand.
— Det var något som vi inte tog upp då eftersom det var för känsligt när det just blivit vapenvila, men det är fortfarande obehandlat 25 år senare, säger Ahern.
Blair, Ahern och Bill Clinton, USA:s president när det begav sig, samlas alla på den gröna ön under veckan.
I Belfast finns det dock ingen regional ledare, försteminister, att skaka hand med. Det råder total låsning i det nordirländska parlamentet, där arbetet bygger på att unionister och republikaner samverkar. Landsdelen kan för närvarande inte regeras.
Låsningen har delvis brexit som fond. Storbritannien och EU nådde i februari en ny kompromiss för att lösa den känsliga frågan om gränsen på den irländska ön. Omvärldens och de tillresta dignitärernas förhoppning är att detta ska trappa ned stämningen, men i Nordirland är man oense.
Den politiska konflikten sker i ett omvälvande läge där republikanska Sinn Féin för första gången är största parti i Nordirland och där katoliker för första gången är fler än protestanter i landsdelen.
I november sprängdes en polisbil i ett bombdåd. I februari sköts en polischef av okända gärningsmän. Det har skett flera våldsdåd i Nordirland där republikanska utbrytare misstänks ligga bakom.
Terrorhotet bedöms vara högt. Storbritanniens underrättelsetjänst har höjt sin terrorhotnivå för Nordirland till den näst högsta. Polisen i Nordirland säger sig ha fått trovärdiga uppgifter om att det planeras attacker under veckan.
Väpnade republikanska grupper som vill trappa upp våldet planerar en parad med militära förtecken i staden Derry under måndagen.
Nordirland är en del av Storbritannien och styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.
Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper, som ville behålla banden till Storbritannien, gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för "The troubles".
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
