Måndag 17 Mars 2025
Trots veckor av protester, slagsmål i kammaren och ett presidentveto har Georgiens parlament slutligen klubbat den mycket uppmärksammade "agentlagen". Oppositionen ser lagen som en grund för maktmissbruk och EU förkastar den.
Lagen klubbades egentligen redan i mitten av maj, men president Salomé Zurabisjvili lade in sitt veto – ett veto som parlamentet i en omröstning kört över med 84 röster mot 4.
Resultatet var väntat. Talmannen Sjalva Papuasjvili meddelade redan för en vecka sedan att kammaren skulle samlas för att formellt upphäva presidentens veto.
Ett utskott förberedde formellt åtgärden på måndagen, innan den slutliga omröstningen kunde ske.
Efter tisdagens beslut väntas protesterna fortsätta utanför parlamentet.
— (Det styrande partiet) vet att det skulle förlora makten om fria och rättvisa val hölls, och om Georgiens vibrerande civilsamhälle kunde agera mot valbrott, säger oppositionspolitikern Tina Bokutjava till AFP.
Kritiker kallar den framröstade lagen för den "ryska lagen", eftersom den mer eller mindre är en kopia av en rysk lag. I praktiken innebär den att organisationer och medier som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärenden.
Bedömare i landet varnar för att lagen kan användas till maktmissbruk och frångå färden mot ett fullvärdigt demokratiskt samhälle.
— Den kommer att kasta en skugga över vår valprocess, ett val kan inte anses vara fritt och rättvist om enskilda organisationer och oberoende medier förtycks, säger Eka Gigauri från organisationen Transparency Internationals georgiska avdelning.
Georgien ansökte om medlemskap i EU kort efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och fick bekräftad kandidatstatus i slutet av förra året. Demonstranter anser att regeringspartiet Georgisk dröm vill stoppa försöken att bli EU-medlem.
Svaret från Bryssel kom direkt efter omröstningen, med en varning om att ett georgiskt medlemskap i unionen ifrågasätts.
"EU och dess medlemsländer överväger alla möjligheter hur denna utveckling ska bemötas", säger utrikeschefen Josep Borrell i ett uttalande.
Även Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) reagerar:
"Eftersom lagen är oförenlig med EU:s normer och värderingar kommer beslutet att få konsekvenser för relationerna mellan EU och Georgien".
Georgiens nya så kallade agentlagstiftning innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärende.
Det väcker frågor om pressfrihet, om bistånd från bland annat Sverige och om själva lagtexten, som av allt att döma utformats enligt en modell som används i Ryssland för att kringskära civilsamhälle och regimkritik.
Regeringen motiverar det med att det krävs en större transparens i vissa pengaflöden till landet. Ett näst intill identiskt lagförslag drogs tillbaka härom året till följd av stora protester, men det lades sedan fram igen.
Georgien har nyligen blivit kandidat till ett EU-medlemskap, men den nya lagen får antas gå helt på tvärs med flera grundläggande kriterier för att landet ska kunna bli fullvärdig medlem.
Ett par opinionsmätningar som har genomförts under de senaste åren har visat att en stor majoritet av Georgiens befolkning – fler än fyra av fem – vill att landet går med i EU.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
