Måndag 17 Mars 2025
Allt fler Natoländer ger klartecken för Ukraina att slå mot militära mål i Ryssland. Det är Ryssland som attackerar. Det är Ryssland som trappar upp, säger Natochefen Jens Stoltenberg.
I den byggnad där Warszawapakten en gång formellt upplöstes den 1 juli 1991 markerar Natoländernas utrikesministrar sitt motstånd mot Rysslands president Vladimir Putin och dennes krig i Ukraina.
— Om det finns någonting som är en tydlig signal från det här mötet så är det att vi är inte rädda och vi kommer inte att bli det heller. Stödet för Ukraina ligger fast, det kommer att fortsätta och det kommer att utvecklas, säger Sveriges Tobias Billström (M) efter mötet i Czernin-palatset i Prag.
De senaste dagarna har allt fler Natoländer – inklusive USA och Tyskland – gett klartecken till Ukraina att använda sina vapen offensivt mot mål i Ryssland, åtminstone så länge som det handlar om "legitima militära mål".
De ryska makthavarna kallar Natoländernas klartecken för en eskalering – något som direkt bollas tillbaka från Natos sida.
— Den enda parten som eskalerar i det här läget är Ryssland och det gör man framför allt med ord. Man är väldigt angelägen om att så split, säger Billström.
Flera Natoländer varnar om allt fler ryska cyber- och hybridattacker och ökad desinformation.
— Vi vet vad de sysslar med och vi kommer att svara, både individuellt och kollektivt, lovar dock USA:s utrikesminister Antony Blinken på sin presskonferens.
Rent praktiskt när det gäller hjälpen till Ukraina väntar inom kort en första leverans av de hundratusentals artillerigranater som på tjeckiskt initiativ samlats in till landet.
Sverige ingår bland de 15 länder som deltagit i granatjakten, men har än så länge inte fört över utlovade pengar till Tjeckien.
Billström har dock inte fått höra några klagomål från tjeckisk sida.
— Man är väl medvetna om att vi är fullt ut med på det här projektet. Det har bevisligen, om jag får uttrycka saken så, gett mycket pang för pengarna, säger utrikesministern i Prag.
Veckans informella utrikesministermöte inom Nato är främst en hållplats på väg till sommarens stora Natotoppmöte i Washington. Huvudämne där är hur Nato ska kunna göra stödet till Ukraina mer förutsägbart och formaliserat.
Generalsekreterare Jens Stoltenberg vill se ett tydligt ekonomiskt åtagande – motsvarande minst 40 miljarder euro om året – från medlemsländerna och att Nato tar över ledningen för den så kallade Ramstein-gruppen, som samordnar den militära hjälpen till Ukraina.
Bra, tycker bland andra Sverige, även om detaljerna ännu återstår att mejsla fram.
— Det är en stående uppfattning från den svenska regeringens sida att det är bra, säger utrikesminister Tobias Billström (M) i Prag.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
