Storlek eller inflytande? Svåra val i EU

EU-parlamentets lokaler i Bryssel är efter EU-valet som en högstadieskola i mitten av augusti. Nykomlingar stirrar sig storögt omkring och letar sina platser, medan de erfarna spanar in varandra för att se vem som utvecklats hur.

Alla är djupt inne i diskussioner om vilka partier som ska samarbeta med vilka.

— Det är många förhandlingar på samma gång. Det är för alla politiska grupper en väldigt formativ fas och en period när det händer mycket – precis som det ska vara, konstaterar svenska ledamoten Emma Wiesner (C).

Vem blir trea?

C och L ingår i den liberala partigruppen RE som för en tät kamp med SD:s EU-skeptiskt konservativa ECR om att vara tredje störst i parlamentet.

RE verkar behålla nederländska VVD i gruppen, trots kritik mot partiets uppgörelse med ytterhögern om nästa nederländska regering. Däremot försvinner tjeckiska ANO som under ledning av förre premiärministern Andrej Babis blivit allt mer icke-liberalt.

Paneuropeiska rörelsen Volt väljer i sin tur sannolikt De gröna snarare än RE.

ECR har under tiden plockat in bland andra nya rumänska nationalistpartiet AUR – vilket uppges ha fått ungerska regeringspartiet Fidesz att avfärda ett ECR-inträde.

Var hamnar Fidesz?

Charlie Weimers (SD) är samtidigt skeptisk till Fidesz över huvud taget, inte minst eftersom ett insläppande av ungrarna skulle kunna få andra partigrupper att inte vilja samarbeta med ECR.

— Om det är så att ett Fidesz-medlemskap skulle omöjliggöra politiskt inflytande för oss så måste vi ta det i beaktande, säger Weimers.

Fidesz kan i stället hamna i ytterhögergruppen ID, bland de grupplösa eller rentav i en helt ny grupp med andra EU-kritiker från Östeuropa och partier som oroas över att ID kommer att domineras totalt av franska Nationell samling.