EU-länderna skickar färska miljarder till Ukraina inom kort och har fått sitt 14:e sanktionspaket mot Ryssland i hamn. Men vad som sker framöver är mer osäkert när sanktionskritiska Ungern nu tar över i EU.
Det senaste sanktionspaketet slår bland annat mot "skuggflottan" – de i många fall tveksamt sjödugliga fartyg som Ryssland använt för att kringgå tidigare sanktioner kring främst oljehandeln. 27 specifika fartyg listas, med förbud att angöra hamnar och få service i EU.
Förhoppningen är att sanktionerna ska fungera som varning för de länder där fartygen registrerats.
— Det är inte stater som nödvändigtvis är EU-stater utan det är andra länder. Och dem behöver vi samtala med för att försöka komma till rätta med det här problemet, säger utrikesminister Tobias Billström (M) på plats i Luxemburg.
Parallellt är EU-länderna nu överens om att pengar från avkastningen på frysta ryska tillgångar – i ett första skede 1,4 miljarder euro – inom kort ska kunna användas till Ukrainas fördel.
— Det kommer att utgöra en viktig del av det långsiktiga stödet till Ukraina. Pengarna ska kunna användas till såväl militärt stöd som till återuppbyggnad, konstaterar Billström.
Enligt honom har Ungern tydligt lovat att inte blockera beslutet – även om landet fortsatt stoppar andra EU-beslut om mer pengar i militärt stöd till Ukraina.
Ungerns motstånd och sanktionsskepsis har också bidragit till att det tagit fyra månader mellan paket nummer 13 och 14. Det väcker funderingar på hur det ska gå framöver med tanke på att just Ungern är nästa ordförandeland i EU:s ministerråd, från nästa vecka.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán anklagar EU:s konservativa, socialdemokrater och liberaler för att skapa en "pro-krigskoalition i EU-parlamentet".
Tobias Billström säger sig ändå räkna med ett neutralt och återhållsamt ledarskap från Ungerns sida.
— Det finns inget utrymme för några avvikelser, säger utrikesministern.
EU:s senaste sanktionspaket med anledning av Rysslands krig i Ukraina är det 14:e sedan krigsutbrottet i februari 2022.
Bland annat stoppas import av rysk helium och rysk flytande naturgas (LNG) till hamnar som inte är kopplade till EU:s gasnätverk. Samtidigt placeras 116 nya makthavare, organisationer och företag – däribland Rysslands största rederi, Sovkomflot – på listan över dem som ska få sina eventuella tillgångar i EU frysta och inte ges inresetillstånd.
EU-företag åläggs även att se till att dotterbolag i tredje länder inte bidrar till kringgående av sanktioner. Partier, stiftelser, samhällsorganisationer, tankesmedjor och mediebolag förbjuds även från att ta emot finansiering från den ryska staten.
I paketet ingår även möjlighet för EU-företag att söka ersättning med anledning av ryskt beslagtagande.
