EU-ländernas förhandlare är överens om att föreslå Ursula von der Leyen för fem år till som ordförande i EU-kommissionen. Men hon kan fortfarande stoppas av EU-parlamentet.
Diskussioner har pågått i princip ända sedan EU-valet mellan förhandlare från de tre mittengrupperna i EU-politiken: kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE.
Enligt tidningen Frankfurter Allgemeine (FAZ) och flera andra tyska medier uppger källor med insyn i förhandlingarna att en färdig uppgörelse nu finns på plats inför veckans EU-toppmöte i Bryssel.
Utöver von der Leyen som kommissionsordförande föreslås Portugals socialdemokratiske förre premiärminister António Costa bli rådsordförande medan Estlands liberala premiärminister Kaja Kallas nomineras som ny utrikeschef.
— Ett bra beslut, det speglar väljarnas vilja, säger Friedrich Merz, partiledare för tyska EPP-partiet CDU, enligt nyhetsbyrån AFP.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán är desto mer missnöjd.
"EPP:s uppgörelse med vänstern och liberaler går emot allt som EU grundats på", fnyser Orbán på X.
Trots Ungerns motstånd lär det inte bli svårt att godkänna den föreslagna trion på toppmötet. Där krävs endast stöd från minst 15 av 27 EU-länder och att dessa representerar minst 55 procent av befolkningen. Inget land har vetorätt.
För att von der Leyen verkligen ska få jobbet krävs dock även att EU-parlamentet accepterar henne. Och där är läget betydligt mer osäkert.
För ett godkännande krävs att minst 361 av de 720 ledamöterna säger ja. Tillsammans har visserligen EPP, S&D och RE den siffran säkrad på pappret. Men omröstningen är hemlig och det är långt ifrån givet att alla röstar enligt partilinjen. Exempelvis har de franska ledamöterna i EPP och de irländska i RE redan på förhand sagt att de inte kommer att stötta von der Leyen.
En omröstning om henne i EU-parlamentet är preliminärt inplanerad till den 18 juli. Den kan emellertid komma att flyttas ända till i september om det visar sig att fler förhandlingar krävs för att säkra en majoritet.
Uppdraget som kommissionsordförande är det tyngsta som ska tillsättas efter EU-valet i juni. EU-kommissionen, med över 30 000 medarbetare, föreslår bland annat lagstiftning och övervakar att fördragen efterlevs.
EU:s stats- och regeringschefer har efter EU-valet i uppgift att med beaktande av resultatet i valet nominera nästa ordförande i EU-kommissionen (för fem år). Parallellt nominerar man även ny utrikeschef (också i fem år) och en ny rådsordförande för de egna toppmötena (i 2,5 år, med möjlighet till en förlängning).
Oavsett vad stats- och regeringscheferna säger – och när de gör det – så måste utnämnandet av kommissionsordföranden även godkännas av en absolut majoritet, minst 361 röster, i EU-parlamentet. Det kan ske tidigast i mitten av juli.
Utrikeschefen behöver också godkännas av EU-parlamentet, efter utfrågningar i höst, medan rådsordförande tillsätts internt av stats- och regeringscheferna.
