Nära 100 personer i det brittiska överhuset ser ut att få packa sina väskor och lämna det politiska livet. Systemet har överlevt sig självt, säger ansvarige ministern Nick Thomas-Symonds.
Brittiska House of Lords skakas. Kammaren som dras med ett visst rykte som mossigt och konservativt ser ut att förlora nästan var åttonde stol nästa vinter.
Labourregeringen har lagt fram sina planer för hur överhuset ska se ut och huvudpunkten är att helt skrota de 92 ärvda platserna i kammaren inom 18 månader.
— Systemet med ärvda platser i en lagstiftande församling har överlevt sig självt och går i otakt med det moderna Storbritannien, säger Nick Thomas-Symonds, minister med ansvar för grundlagen, enligt The Times.
Förslaget var ett av Labours vallöften inför valet i juli, men att de skulle sätta förslaget i ett snabbspår har överraskat.
— Ett uppenbart försök att oskadliggöra oppositionen, säger Michael Forsyth, konservativ medlem av överhuset och tidigare minister, till BBC.
Thomas Galbraith, också känd som baron Strathclyde, är en av de riskerar att kastas ut. Och han är inte glad.
— Ett godtyckligt, lumpet politisk agerande, säger han.
Labour lade grunden för dagens reform när man 1999 minskade de ärvda platserna från 751 till de nu hotade 92. Men dagens regering vill inte stoppa där – inom några år blir överhuset sannolikt ännu mindre.
Nästa steg är nämligen att sätta en åldersgräns som skulle tvinga medlemmarna att pensionera sig vid fyllda 80, utan att ersättas.
Och om premiärminister Keir Starmer får som han vill avskaffas hela överhuset, och ersätta det med en kammare av valda ledamöter som inte nödvändigtvis har partipolitiska kopplingar.
Reformen sparar dessutom dyra skattepengar. Varje medlem i kammaren kan kassera in 342 pund, eller drygt 4 600 kronor, varje dag de är närvarande.
Församlingen har det senaste årtiondet dessutom växt i takt med att det konservativa partiets senaste fem premiärministrar alla till synes godtyckligt tillsatt nya ledamöter i samband med att de avgått – en sed Labour riktat hård kritik mot.
Ledamöterna är också mycket mer konservativa än befolkningen i övrigt. En stor del anses vara oberoende, men enligt The Times är 45 av de 92 med ärvda ämbeten Konservativa och högst fem har Labour-kopplingar.
Dessutom, påpekar överhusets ledare Angela Smith, är ingen av dem kvinnor.
— Människor borde inte få rösta om våra lagar bara för att de råkat födas in i rätt familj, konstaterar Nick Thomas-Symonds.
Överhuset i Storbritannien (House of Lords) utgör tillsammans med underhuset (House of Commons) landets parlament, som är det högsta lagstiftande organet. Underhuset är den egentliga lagstiftande församlingen medan överhusets politiska makt är begränsad. Överhuset kan dock skjuta upp underhusets beslut en viss tid.
Ledamöterna utses inte genom parlamentariska val. En del av överhusets medlemmar har ärvt sin titel, men där finns även höga kyrkliga företrädare, domare och andra ledamöter som tillsätts av kungen efter förslag från premiärministern. Ickepolitiska medlemmar rekommenderas av en oberoende grupp.
Antalet lorder som ärvt sitt ämbete har sedan slutet av 1990-talet minskat från 751 till 92. Hur många som kan delta i överhusets arbete varierar över tid. I dag finns 805 ledamöter – men alla deltar inte på daglig basis.
Överhusets medlemmar har olika bakgrunder och yrken. Många har en politisk bakgrund men vissa har andra yrken och är experter på olika områden. Många av medlemmarna är inte partipolitiska och de som är partianslutna röstar inte nödvändigtvis med sitt partis politiska linje.
Överhusets främsta uppgift är att gå igenom och förbättra lagförslag från underhuset, hitta eventuella problem och se till att de i slutändan blir användbara. Alla lagförslag, utom de som gäller skatter och utgifter, måste röstas igenom i både överhuset och underhuset för att sedan godkännas av kungen och bli lag.
Källor: Landguiden/UI, www.parliament.uk
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.