Iran går en skör balansgång när våldet mellan Israel och Hizbollah trappas upp. Utmaningen består i att backa lierade Hizbollah – utan att dras in i ett fullskaligt krig.
Iran vill inte ha krig, enligt en rad bedömare. Inte minst då en direkt militär konfrontation med Israel sannolikt skulle förvärra landets isolering och hårt sanktionsdrabbade ekonomi.
— Iran kommer inte att dras in i ett krig, säger den Iranbaserade politiske analytikern Hamid Gholamzadeh.
Samtidigt är Teheran mån om att fortsätta backa sin shiamuslimska protegé i Libanon. På fredagen säger den iranske utrikesministern Abbas Araghchi att Iran inte kommer att "förbli likgiltigt" om ett storskaligt krig bryter ut i Libanon.
Iran och Hizbollah är sedan länge tätt sammankopplade, med Hizbollah som Irans närmaste geografiska proxy gentemot den svurne fienden Israel. Genom åren har Teheran enligt underrättelser försett shiamilisen med stora mängder vapen via Syrien.
En eskalering med Iran direkt inblandade skulle dock främst gagna Israel och påverka det kommande presidentvalet i USA, tror Teheran. Enligt analytiker flexar Iran nu sina muskler så gott det går – utan att riskera att provocera Washington.
— Iran vill inte spela sina ärkefiender i händerna, säger Ali Vaez, Iranexpert vid International Crisis Group (ICG).
I sitt tal till generalförsamlingen i New York i veckan framställde Irans president Masoud Pezeshkian Israel som krigshetsare och Iran som återhållsamt. Enligt Pezeshkian har Iran "hållit tillbaka" sedan Hamaschefen Ismail Haniya dödades i Teheran i juli – vilket Israel allmänt anses skyldiga till – för att inte sätta fredsförhandlingarna om Gaza på spel.
— Vi ansträngde oss för att inte svara. De sade om och om igen att fred (i Gaza) var inom räckhåll.
— Men vi nådde aldrig den gäckande freden. Varje dag begår Israel fler grymheter, sade Pezeshkian.
Iran står under hårda västerländska sanktioner, både från USA och länder i Europa. Sanktionerna skärptes framför allt sedan Donald Trump beslutat sig för att backa från kärnavtalet JCPOA 2018. Irans mardröm är att Trump än en gång intar Vita huset, enligt ICG:s Ali Vaez.
— Det vore väldigt skadligt för Irans intressen, säger han.
I New York hävdade Pezeshkian att Iran är redo att "sitta ner med européerna och amerikanerna för dialog och förhandlingar". På fredagen påstår även Trump att han skulle försöka nå en överenskommelse med Iran om han blev president igen – dock utan att utveckla.
— Vi måste nå ett avtal, för att konsekvenserna är omöjliga, säger republikanen enligt The Times of Israel.
En islamistisk rörelse, skapad i början av 1980-talet som reaktion på ett konfliktläge som i mycket liknar dagens. Palestinska befrielseorganisationen (PLO) hade använt södra Libanon som bas för attacker mot norra Israel, vilket fick Israel att invadera 1982. Inspirerade av den islamistiska revolutionen i Iran några år tidigare bildade libanesiska islamister Hizbollah ("Guds parti"), ett namn som den iranske ledaren Khomeini valde.
Ett uttalat huvudmål har varit att kasta ut alla "kolonialister". I praktiken har det inneburit att mycket av den väpnade kampen riktats mot Israel – sett som västvärldens representant i Mellanöstern.
Hizbollah är sedan 1982 ett politiskt parti i Libanon och fungerar som "en stat i staten", med en militär makt minst lika stor som landets armé och en stark roll inom politik och samhällsliv.
